Aftonbladet – 29 augusti 1846, sida 2

i ————— LL vara vid sina önskningars mål. O, hvad försoningen för mitt fel skall bli ling och smäörtsam! Hon nedsatte sig ånyo på ledstingen och utgöt en ström af bittra tårar. Chevaliern inträdde i sin kammare, för att aftaga sin bröllopsdrägt och ikläda sig en anvan, mera passande för det ströftåg han nu ämnade företaga. Snart vandrade tan ut ur huset, klädd nästan på samma sätt som han varit vid sin ankomst till Bout-du-Monde; men han hade blott till sin öfriga utstyrsel tillagt en jernskodd käpp, liknande den som begagnas af resande i bergen, och hans silkesstrumpor hade försvunnit under ett par grofva, blå damaskor. Han vandrade med snsbba, ojemna steg, och medan han kunde ses från boningshuset, såg ban icke en enda gång upp till Ernestine, som följde bonom med blickar af den djupaste förundran. Chevaliern gick icke genom byn Bout-duMonde; han tog, tvärtem, en annan väg, hvilken cå fo.t som mjligt borde aflägsna honom derifrån och föra honom till den o!illgängligaste delen af den ödsliga tratten. (Forts. följer.) teen