DEN FÖRESLAGNA NYA SPANMÅLSOCH PRIVATBANKEN. Vid meddelande i Måndagsbladet :f den föreslagna planen till bolagsreglor för bedrifvande af spanmålsbelåning och bankrörelse inom Mälareprovinsernar bifogade vi till detta projekt ett yttrande, för hvilket vi äre skyldige en närmare förklaring, nemligen att det visar ett försök att vidare utsträcka det för allmänna säkerheten hotande vinglerioch procenterisystem, hvilket redan nog gynnas i de tillvarande bankernas oktroyer, utan att behöfva vidare fortplantas. Hvarje gång, som vi protestera emot den svaga och snart sagdt broitsliga efterlåtenhet, hvilken börjat insläppa i samhället en ny och: vådlig makt, med rättighet att sätta sig öfver rikets allmänna lagar, skole vi dock icke underlåta att erinra, alt vi alldeles icke äro fien-der till ett förnuftigt privatbankssystem, som vi tvertom anse högst välgörande; utan endast till dess missbrukande. Det är ej ur vägen ait här ånyo påminna om privalbankernas historia. När Wermlandsbanken först stiftades, skedde det under uttrycklig förutsättning att alla delegarne skulle vara solidariskt ansvarige med sin egendom, d. v. s. en för alla och alla för en, för bankens utgifna förbindelser. Det är ett sådant åliggande, som anses utgöra den egentliga grunden för det Skottska banksystemet, och enda möjligheten, att lemna enskilda räitighet att utgifva kreditsedlar till mångdubbelt belopp ut-öfver den metalliska fonden. Det var kort före 1840 års riksdag, då denna banks oktroy skulle: örnyas, som den från bankens sida mycket istiga, men för det allmännas säkerhet vådliga