Aftonbladet – 26 augusti 1846, sida 2

denna förklaring, fortfor Michelot i likgilug ton; men jag bar, i alla händelser, försett mig med en kopia af handlingen och ni kan få läsa den, för att bättre uppskatta dess giltighet. I samma ögonb!ick uppdrog han helt behändigt ur sin ficka ett papper, som han hade tillreds och som han räckte Mirtin-Simon. Bergsbon fattade det med darrande hand och kastade ögonen derpi, men han var så upprörd, att han ej kunde läsa en enda bokstaf. — Hvad betyder allt detta? ropade han med ångest. Jag hoppas ännu alt det icke är mig ni avklager för detta afskyvärda mord. — Och hvem skulle det då vara? Märk, imedlertid, min stackars Martin-Simon, att ingenting bevisar det ni har personligen förgripit er på denne usle landstrykare; det är mera förnuftigt att tänka, om man öfver anklagelsen förmodar, att ni skickat ut någon som skule ålägga dena der individen tystnad, och i det fallet är ni endast medbrottslig, i stället att vara hufvudsaklig gerningsman, hvilket till stor del förändrar saken. Jag skall göra mitt bästa, på det alt processen så må framställas inför domstolen. — Hvad är det ni talar om domstol, medbrottslighet, mord och process? — ropade bergsbon häftigt. — Hvad är det der för ett papper? — Huru kan det befinnas i era händer? — Hvad är det ni egentligen vill mig? — Detta papper; — återtog prokuratorn med mycken flegma; — jag har, i sanning, glömt att berätta er historien derom, och ni skall få se att jag har fullkomlig rätt att blanda mig i saken. Ni skall således få böra: — Samma dag som den olycklige skärsliparen på