Aftonbladet – 22 augusti 1846, sida 3

AREET SE ORISSON VER IvijouUtC CIE:3 Uuppllöot hant iöda kropp. BLANDADE ÄMNEN. — NY GEVÄRS UPPFINNING. Från Mänchen omtalas en uppfinning af mekanikus August Knocke, ett gevär som laddas bakifrån. En nedsatt kommission har yttrat sig deröfver fördelaktigt. GeI vären (både såsom infanterigevär och såsom kavallerikarbin) göra 404 skott utan uprehåll. De påstås skjuta längre med mindre laddning, träffa säkrare, stöta mindre och kunna laddss och aflossag hastigare (5—6 skott i minuten) än andra. Mekanismen beskrifves såsom lika enkel som varaktig. — RYSKT SEGELSÄLLSKAP, EFTER ENGELSKA YACHT-KELUBBENS MÖNSTER. Genom et: tillkännagifvande till ryska generelkonsuln i Danzig, har nyligen blifvit bekant, att en yachtkiabb bildat sig i Petersburg och 8 regeringen crhållit sorskild flagga cch vimpel. Endast ryska adelsmän, som äga en icke i handel begsgnad farkost om föreskrifven drägtighet, kunna vara ledamöter af klubben. Hvar jakt har sitt nummer; de 40 första numrorna tillhöra kejserliga familjen. — HETTAN I AUSTRALIEN. Våra varmäste dagar äro kalla emot den glödande hetta som råder i Nya Holland. Kapten Sturt, som i Augusti månad år 4824 företog en upptäcktsresa ifrån Adelaide till det inre af kontinenicn, fann vid 444? 530 ö. längd och 99 40 s. bredd iJanuari månad termometern i skuggan visa 435 grader Fahrenheit, motsvarande 57:V, grader på Celsii termometer och i solen 457 grader Fshr., eiler 677, Cels. Kapten Sturt återkom för några månsder sedan tillbaka till Adelaide. Den 9 Nov-mber, säger han, måste jeg Vända tillbaka, då jag hvasrken fann vatten eller foder åt mina hästar Jag förlorade två häster och hade nära nog sjal! omkommit, ty jag hade redan förtärt sista resten a? vatten eller rättare af ett moras, som fyra veckor förut varit 6till S00 fot långt och 450 fot breåt. Tolf veckor hade jag varit utsatt för en osräglig hetta, försedd med otillräcklig föda och äckligt vatten och till slut bröts min jernhelsa unier h:rmen öfver felslagna förhoppningar. Degen eXcr min ankomst till Adelaide utbröt skorbut, musklerna på mina ben krympte tillsammans och jag låg flera veckor till sängs. Jag kan väl ängu hvarken stå eiler gå, men min helsa är bättre och jeg hoppas att jag skall tillfriskna. — EN TUSENKONSTNÄR. Enuti Sebenbärgen utkommande tidning innehåller följ. nde: Vifå hos alia konstens vänner fästa uppfhärisamheten på en för närvarande härstädes wvistande artist, med mängsidig utbildning inom nästa alis sköna konster, hvars femfaldiga antal han redan öfverskridit. Det är Rophaele Mele; en infödd n politanare, som nio år såsom olev vistats vid A iemia delle belle arti i Rom och nästan i sla Europas hufvudstäder aflagt prof på sin konsw:dighet. Hans sednaste tur har varit genom Grekland, Könstantinopel och Bucherest. Han har uppträdt inför hofvet i Athen och nu regerande storherten Abdul Meschid. Hap är på en gång akrobat, atlet, fygikalisk och mesgisk konstnär och i dessa fack uppfinnare af flere .egna konster, s reeles den s. k. hvita msgien. Han är dessutom cen utmärkt målare i olja, en rutinerad sångare i alla bufvudpartier inom den nya italienska operan, en improvisatör på prosa och vers, epeler 40 musikaliska instrumenter och bland dessa med seriotes snilie och änsla sitt hemlands hufvudinsl en!, gitarren, på elt sätt som vi icke äro vana st! höra dem spelas. Hen är med ett ord en utomsråentlig person och hans anspråkslösa yttre är dervid icke det minst märkliga. — MEKANIKENS FRAMSTEG. En mebkanikus i Vien, som för närvarande visiss i L sadon, föreisar der en automat, hvarpå han arbetat i 95 år ch hvilken vida öfverträffsr iNsons automaiska mästerstycken. Förmedeis: eti vid automaen anbragt klaviatur låter han honom uttala icke lott serskilda Vokaler och konsonanter, utan äfven rd; meningar och hela satser. Automaten sjuner noter med text, gråter, skratior, m. m. Dess nun är försedd med en tunga af keutschuk och e:s läppar röra sig så naturligt och förvillande stt tan tror sig se en lefvande menniska, Ljuden om automaten uttalar äro ful komligt rena och vdliga, och låta endast något alektersdt och egenomligt. — EN MÖNCHHAUSISK HISTORIA. I en tysk idning läses följande skämt: . en tidning för r 5246. Paris 29 Juni. Regeringen har i dag enom telegrafen erhållit underrättelse om en förirlig olycka som inträffat i England. Våra läsare änna den underliga id engelsmännen fattat, och enast utfört, att bygga en underjordisk jernväg jellan London och Edinburg. I förrgår d. 90ingdes denna med gas upplysta jerr väg. Tåget afck från London, med mer än 39 009 pass:gerare, raribland den kungliga femi!jen, ledsmöterna af fem kamrarne, korteligen alla politiska, littera och kommerciella sutoriteter som finnes i ondon. Detta tåg är försvuanet. Då det skulle rdas under den bergskedja, som s jer Eagland h Skottland, hear det blifvit tr et ef en der al Tunnein, som insiörtat. G-nom denna förrliga händelse befinner sig E nd i närvarande onblick i ett tillständ, alideles exempeliöst i hirien. Det har hyarken konung, prinsar eller krepresentanter. EANDERS-LYYN ES AA rINvee spe