Aftonbladet – 22 augusti 1846, sida 1

cech LardOomSsskKoOtoTna, så väl i alseende pa lararnes antal, som till indelaingen i 8 gymnasi;och 4 skole-ktasser. Mn för alt betöcka kostaaderra för den deraf uppkommande tillöksingen i lärare-arfroden och utvidgniog af lokal måste änna 29 eller 25 e!ever antagas, hvilka i denna månad vid läseterminens början kunna anmälas. Emedan flere förfrågningar skett, hvaruti lärosättet i denna läroisrältning skiljer sig från läromethoderna i de gamla och nya :skolorna, terie ex framställning deraf bär lämpligen böra ske. I Lärdoras-skoloroa börjas med modersmålet och det latinska språket, i Apologist-skolorna med modersmålet och dat tyska språket. Öfvergången från den era til den andra skolan är derigenoni orimligt försvårad; vil: en yrgling af giltiga orsaker s!uta med de gamla språken, eiler ock börja med dem, sedan han läst de nyare, så måste ban ingå i den nedersta klassen af den andra skolan och antingen med nybegynnarne läsa i flera äm nen, eller ock hindras läsningen genom bildandet af-nya lexlag. Man tror i gamla skolan, att ingen grundlig kunskap i latinet uppkommer, om doatta ej begagnas vid den första språkundervisnirgen. Det är ett misstag lagerting är förloradt genom tppskof med!latinet til och med till det 40.do året. Latinska språket läses med en utmärkt fortgång, när en säker grund under -de första åren är laggd i de nyare. Man bör b gynna med det Tyska språket, såsom det för nybegynnaren-lättfattligasto; det är ock för den första grammatikaliska undervisningen likaså lämpligt som det latinska. Den gamla skolan lägger genom de till läseårets början inskränkta flyttoingarne ett skadligt hinder för ynglingarnes fria fortgång. Ea gosse kan visserligen på ett år genomgå en klass, som vanligen är beräknad för två års stucier, och då är i afseende på tiden för honom inge tiag förloradt; men är han ej vid årsflyttningen i alla ämnen färdig, såsom ofta inträffar, så måste han änna i samma klass tiflbringa ännu ett bett år. I flere eller de flesta ämnen får han då för liten syssalsättning. Han vanttifves. laser en samvetsgrann lärare det menliga inflytancet al qvarsitlsingen, samt måg fver undantag för ett elledi amnat läroämne och . viåter flyttaing, så inträder läraren: på godtyckets område; meon just derigemom blir desne möjigea af de i klassen qvarvarönde lärjungarne misskänd, dels för mannamån, dels kanske för egeunjttga afsigter. KLärjuugen kan för öfrigt i dea gamia skolan vara fl vig af vana eller af tvång; mena den upplifvsnde känslan af framgånr, beredd gerom egen eftertanka och omtanka, sätter hozom icke i verksamhet; att göra beräkningar och planer för ew helt år, det hörer ej till hans ålder, först emot -läseårets slut börjar. haa tänka på cen tillstandande flyttningen, man de fleste tänka då: får jag ej flytta i å, så blir det väl nästa år. Det är denna tanke, i förening med den föregående sorglöshetes, som al:trar bos många en sedermera objelpligi liknöjdhet och för:ofning. Der föröfrigt den inre driften saknas, måste artetet framdrifvas och kunskaparna indrifvas, om icke nödvändigt genom stryk, åtminstone urder ovpptörliga förebråelser, hvilka ännu mer förtred:ka lynset och sintligen verka allde!es intet. Det är imedlertid lärdoms3skoornas förtjenst, att der läres noga och grandligt; det är en sak af stor vigt, som docW ej godtgörer det som brister i deras organisation. Enligt det nya Skol-systemet iE!ementarskolans) börjas med modersmålet: Gossen uppvhålles för länge dermed. Likasom det i gavöla skolan sker med latinet. måste han i Elementar-skolan lära sig att genast konstruera och skrifva modersmålet; detta är alldeles för tidigt, stridazde mot natarens egen anvissing och således skadligt, derjomte allt för länge fördröjande den främmande språkläsnicgen. Denna börjar der riktigt med Tyska språket; men gossea sysselsälles för länge äfven med cetta språk, innan ett nytt börjar. Skolan mottager hufvudsakligen nybeginnare; men artagas äldre gossar, så inträffar ofta alt de ej läst Tyska språket; detta måste då bli -hufvudsak och under tiden bortglömmes den kunskap de förut ega i andra språk. Detta härrörer deraf, att man äfven i den skolan strängt vidhåller den godtyckliga ordnieg, i hvilken språk derinläras, och a!l man icke besinnat, hura stor förlust yagliagen deraf lider, att han måste intvingas i skolans tärosystem. Monitör-biträdet ingår hufvudsakligen i skolans plan. Det är en nödfalsutväg, onsdviklig efter skolans åsigt, obehöfl g i en rätt organiserad sko!a och skadlig i flere afseenden; den befordrar ytlighet och föranleder underslef. Skolans förtjenst är, att den medgifver och uppmanar till fri fortgång; men då läraren måste dea sin tid mellan många olika lex!ag, så saknar i synnerhet det stora antal lärjungar, som ega medelmåttiga natursgåfvor, tillräckligt lärare-biträde, hvarigenom deras framsteg blifva långsamma. Denna skola är således en skola beräknad egenrt igen för det lilla antslet af goda hafvaden, då deremot den gamla skolan är för de:sa hinderlig. j I Lyceum flyttas :en yvgiiag Ser skildt i hvarja läroämne, trär han vid någon af de fyra årliga flyttningstiderza fullständigt geaomgålt det som för uppflyttning i en högra klass erfordras. Han kan således i undgå tt fana, att framgången beror bufvudsakligen på hans egen flit; han kan icke åb ropa, alt han i något afseende är bindrad af kamraters långsammar? framsteg, eler af bristande kunskap i-ew annat läroämne, ejheier av han saknar pålitlig handledning, då bvarje larara icke har större antal lärjungar, än att han medhisner att utan monitörsbiträde åt alla meddela tillräcklig undervisning. Den obehindrade fiamgången först i ett ellerannat ämne väcker arbetslust, som snart sträcker sig äfven till andra ämren. Vid intagningen i skolan få de nykomre plats i oika kasser, allt i mån af slörre eller mindre kunskaper i de vika läroämneaa. Irgen kommer i något ämne lägre än han förtjenar. fpråkundervisningen börjar med det Tyska språket, fo7tsättes vanligen några månader sedrare äfven mod det Fransyska, och co cfter med det Latinska. De, som förut läst rågo. dera af de sistnämnda, få genast fortsätta dem. Formersa inöfvas straxt från början samtidigt med explicatioren, men den speciellare grammatilen och skrifziagen viltaga icke förr, än lärjungen genom föregående explication är bekant med språket och fått resolutions-vis lära känna språkbruken. Ait man med bögst olika lärometboacr kan bibriga sina, med goda naturanlag begåfvade elever, en betydlig kutskapsgrad, har erfarenheten längesedan yisat. Helt nyligen hafva ock:å så väl från 2:no Gym asier som från Elementar-skolan elever utgålt, som i Student-cxamen erhållit 22, 23 och 22 betyg; att Blem.-skolan de föregående iren aflemnat några flere elever med högre betyg jemförelsevis med Gymnasierna, härröret hofvadsakligen af den vid Fiementar-skolan medgifna fria läsningen, hvilken föraneder till inhemtande af vidsträcktare kurser, men äfven leraf, att ingen gymnasist, i följe af årsflyttningarne, kan örmås att qvarstadna mer äa 4 är, då deremot Elemenar-skolan icke tillåter sina elever afgå, förrän de hunnit olans högsta kunskapsmåt, ceh icke vill vidkännas de siga, som antingen sakna förmåga att binna så långt ler anse sig för gamla att tillräckligt länge qvarstadna; nen det höga betygsantalet härrörer äfven deraf, att kojan väckt och underhåler den skailiga ä etystnalen 108 sina bästa elever, att icke blot upphinna, utan äf ven öfvorträffa de förat afgångne kamraterna. Ehura flere lirjangar från Stockholms Lyecaum erhålit golå betsg i Student-examen, Hava de ännuicke upp: vinnit ct så högt betygsanial; detta bärrörer deraf, all le hitills derifrån utgångna eere:na börjat sna stud er vid an?ra läroverk och wvanligea i aäseenie till en der fördröjd undervising rean vid inträ!et i Lyceam varit vid den ilder, att de behäft eller ansett sig behöfva skynda till akademien, eller ock af ekonomiska skäl måst förkorta Lycei-stidierna. Först då, när de elever upgått, som vid Lyceum börjat sina studier, kan man ÖL f -— mor DD pr MM — . — el bre I ad AR Sc me