Aftonbladet – 21 augusti 1846, sida 3

Mm Mrs ej äro grundade, ropade skolmästarn med ångestfull min. Min Gud!... hvad skulle det bli af mig, om min välgörare anklagades för ett sådant b:olt? Nej, nej; denua fruktan skall icke förverkligas, ehuru blotta minnet af denne lagkar!l med sitt falska och skrymtaktisa leende, stundom kommer mig att rysa. Jas har mina skäl att tro det han kände Raboisson vida bättre än han vill låta påskina och jag är viss att han hvälfver nå;son mörk plan. — Glömmer ni då, magister Esziss, att Michelot skall lemna byn redan i duv, straxt efter vigseln, och att h:n eldrig skul återkomma hit? — Jaz men jag vet att han bar i uppdrag att till det nedre parlamentet i Grenoble ötverlemna detta förfärliga protokoll, och man kan icke veta hvilken färg ban ämnar gilva åt saten. Misstro honom, och, emedan ni är rik, så köp hans tystnad, till hvad pris som hest. Utan tvifvel skall ban begära my cket, ty han känner er hemlighet. — Vir hemlighet! ropade den unga flickan, darrande. En lång paus uppstod nu, hv: runder Mairguerite med forskande blickar ph traktade de båda gubbarne, som med synbar förlägenhet nedslogo ögonen. (Föris. följer.) Rn änns — Uti Dorfzeitung läses följande: Då äfven Bremen ingen finnes, som langre vill ätaga sig Nn censorsbefattning, så hafva auktoriteterna belutat att låta denna befauning cirkulera blend lerrar senatorer, i ordning, likasom stekspettet i yn. Dervid kommer väl fruar senatorskor att biräda,