Aftonbladet – 19 augusti 1846, sida 1

—— UA ra — Min kära slägtinge, mumlade chevaliern hans öra, just då han stod i begrepp att lemn: rummet; den händelse som nu bar inträffat är allvarsam och af den natur, att den väl kar upptaga edra tankar under några dagars tid. Om ni då vill att vi skola vänta med giftermålet, tilig ert sinne blir lugnare och gladare, — Jsg väntar icke en dag, icke en timma, icke en Minut, svarade Mertin-Simon i berrskareton. I morgon skall allt vara afgjordt, eller alltsammans brutet. I sednare fallet, herr cbevalier, skall ni förlora min vänskap och aktning lingt förr än ni tror. Då ban sagt dessa ord gjorde han tecken åt Michelof, och de följdes ut. Chevaliern stod en stund liksom döfvad af len hotande ton, hvarmed fredsdomaren uttaat de sista orden. Ernestine nalkades honom lygt, väntande tilläfventyrs ett välvilligt ord. n vänlig åtbörd. — Marcellin, sade hon melankoliskt, är det cke ett sorgligt förebud för oss, att detta Iik kulle hiltas just nu? — Vi skola bjuda till att preservera oss emot etta förebud, svarade han kallt, utan att sel å henne. ( Och i detsamma lemnade han rummet. ; — Han älskar mig icke mera, sade den staci ars Ernestine, nedsjunkande på en stol. Marguerite fattade henanes hand, och tryc-f ande den hårdt, yttrade hon med vild blick:lå — Jag är vida olyckligare än Di, jag, som ej ar förtjent det!