Aftonbladet – 17 augusti 1846, sida 1

8 RE SS 0 ONT YT ET EA I TR RV MS ÅR, tr esset ESKORT TSE TARGET ONE gerad. Denne finner hos det mycket bifall. Valen blifva direkta, det vill säga de ske icke genom elektorer; en census af 1000 rejs i tiondeskatt är väl stadgad, men vilkoret att visz qvitto för årsuskyldernas betalning upphäft: ett vilkor, som Cabralska partiet missbrukade till att utestänga valmännen, genom uppbördsmänrnens vägran eller uppskof med uppbörden, 0. s. V. Röstningen sker medelst ballottering. Ibrahim Pascha hade blott 60 timmar uppehåillit sig i Lissabon. Drottzingen var nyss förlöst; men det påstås, att han ändock fått uppvakta henne. Han har fått storkorset af Tornoch Svärdsorden. SPANIEN. Emellan portugisiska och spanska regeringarna har en schism uppstått, som hotar att störa freden mellan dessa, inom sig skakade länder. Den spanska yrkade nercligen, att d500 spanska desertörerne, hvilka på transporten til! Cuba landsatte sig i Portugal, skulle utlevereras. Den portugisiska vägrar det; begge åbero:a gällande traktater; ingen vill gifva efter. I Portugal fianas dessutom 4000 under insurrektionerna flyktade spanska krigsmän, och den spanska regeringen yrkar, att de skola utlemnas; den portugisiska vill endast lofva, att de ej skola få vistas vid grärsen. Då nu spanska kabinettet hotade och sammandrog trupper vid Portugals gräns, förfrågade sig den portugisiska regeringen hos engelska kabinettet, om dena kuude påiräkna uppfyllandet af ömsesidiga trakta!ter med England, och om således engelska rezeringen ville bidraga att skydda Portugal, mot iufoll från Spanien. Svaret blef jakande, och en flotta utrustades genast i England. Det spanska kabinettet åter rådgjorde med det franska. Så snart br Is!uriz fick veta Englands svar, vände han sig till franske ministern. Denne rådde till att förstärka armeen vid gränsen, och sätta allt på krigsfot. Då uppträdde den engelska diplomaten i Madrid med yrkande på en förklaring. Ett häftigt personligt uppträde egde rum mellan Isturiz och honom. Efter det, yitrar nu en tidning Heraldop, som står under gemensam ministeriel och fransk inflytelse, att span ska trupper måste inrycka i Portuga!, skulle man ock förlora Cuba, och att mau bör handla så, som om England aldrig yttrat sig i saken, Det ser således ut, som en brytning kunde förestå; men enligt Pariser-underrättelser tror man, att franska kabinettet, då det ser E glands hållning, tillråder att ej låta truppersa vidare framrycka. Imedlertid omtalas vär ningar i Spanien, som föregifvas vara för mexikansk räkning. I Catalonien hade general Bre!oa litit arrestera en drucken karl, som tillstått att han ville mörda honom. FRANKRIKE. Valen äro slutade. De få dubbelvålen och Corsikas, kunna ej ändra förhållandet. Det konservativa partiet har en öfvervigt af 490 röser. Öfver 200 konservative äro återvalde; 85 nya invalde. Af oppositionen äro 439 ålervalda och 33 nya invalda. Legitimisterna hats va förlorat 44 röster, hvilket för det redan förut svaga partiet var ett dödsslag. Endast i huvudstaden hafva valen b:behåilit sin Oppasitionella karakter. Af 14350 röster tillhörde 9,069 oppositionen och bloit 5,940 ministeren. Man anser att de konservativa egentligen haft sin framging inom de valkretsar der folket är armt och rått, samt af trögt lynne, såsom till ex. Pyreneetrakterna m. fl., och i hvilka ofta 2000 valmän välja flera deputerade än 3000 valmän i bufvudstadens mest bildade, industririka och förmögna kantoner. — Ibland de som ej blifvit återvalda, finnes sådane statsmän som Quinet, Cormenin och Lamoriciere, och af de som tillhöra pressen, Michel Chevalier, Cuvilier, Fleury, Alloury, Felix Solar, Granier de Lassagnac. Deremot ser man invalde: Emile sirardin och Tessereine, inom redaktionen af idniogen La Pressex; St. Marc-Girardin af Journ. des Debaten; Lesseps, af Esprit publie Chambolle, af ,Sieclen; Leon Faucher af Courrier Frangaisp; Genoude, af Gazette de francep. Också skryta nu de ministeriella tidaingarne fver utgången. Nationens pluralitet här fällt utslaget, säga de, fastän hela verlden vet att ranska valmanskorpsen ej uttrycker landets allnänna tänkesätt. Den har gillat Guizotska miuisterens politik, och det på ett sätt, som öfergått all dess förväntan. — Emedlertid: hafva essa valansträngningar uppväckt ; landet en itterhet, som på flera ställen framkallat nästan ylika scener, som. valen i England förr erbjödo. Chateaubriant hade partierna kommit till andgemäng och trupper måst ditsändas. I Deingle, der radikalerna förlorade. på en röst, ;irklarades valet vara bedrägligt genomfördt, ch den valde miste fly ur stadep. I Montellier, Perpignan, Vinca och Toulouse hafva upper måst återställa lugnet. Hertigen af Broglie :skallblifvit inbjuden IH en konselj i Eu, för att erb udas Presidentapet i ministerkonseljen. Man omtalar att arante skallafresa till sin Ministerpost i St. etersburg. Pärskammaren hade d. 7 dennes konstituerat såsom domstol öfver Tua, sn — a, Ah