Aftonbladet – 12 augusti 1846, sida 3

Article Image
och Eriksson trängt s!g ut för att komma Lindström till -bjelp, vittnet sett denne liggaikull uppå Redell, samt bägge vara blodiga i ansigtet; att seden Lindström och Redell rest sig upp, den förre gripit tag i Redel!l, då i detsamma uppsyningsmännen Spångberg och Heren utkommit och vittnet hört ropas att Redell skulle arresteras, utan att vittnet gifvit sakt på huruvida dessa rop kommit från Spångberg och Herån, ehuru vittnet ansåg det vara utan allt tvifvel att ingen annan än de af de närvarande kunnat derom gifva befallning; att i anledning häraf vittnet och stadssoldaten Lindström tegit Redell emellan sig och affört hoaom till corps de gardet, åtföljde af uppsyningsmännen Spångbe:g och Herån, åt hvilka vittnet hört Regell under vägen säga att de icke skulle sparka honom, men vittnet hade icke märkt om de knuffat och sparkat Redell; att vid framkomsten till co:ps de gardet vittnet anmält för korporalen Iiström att Redell skulle häktas derföre att han sönderslitit Lindströms gehäng, och på Ilströms fråga på hvilkens befallning sådant skulle ske, tillagt, att polisbetjeningen anbefallt Redells häktande; att sedan Redell blifvit införd uti vaktbefälhafvarens bredvid manskapets belägna rum, viitnet samt Ericsson på tillsägelse af Spångberg och Herån, återvändt med dem till näringsstället, vid framkomsten hvartill de funnit dörren till krogrummet vara stängd, samt, sedan debsamma på Spångbergs föranstaltande blifvit öppnad, polisgevaldigern Jäderin vara derinne tillika med pågra gesäller, hvilka dock, på tillsägelse af Jäderin, godvilligt förfogat sig af; att då något vidare således icke: varit öfrigt för patrullens åtgärd, vittnet och Eriksson återvändt till corps de gardet, dit efter en kor:t stund Jäderin samt Spångberg och Herån äfven anländt, och derinne i befälhafvarens rum, dit vittnet inka:lades, förhör af Jäderin anställdes med Redell, hvars namn äfvensom patrulikarlarnes Jäderin antecknade, hvarefter de tillsades att följande deg infinna sig i Kongl. poliskammaren; att, i anledning. af; Redells klagan öfver ett i hufvudet erbåilet sår Jäderin sagt alt han skulle efföras till en rakstuga för att förbindas, men att vittnet deremot. icke hört yt-, tres något öm Redells arresterande, eller. förande till polisvaktkontoret; ått någon stund härefter, se-. dan vittnet utgått till manskapets rum, Spångberg och Heren, kvilka korrt förut aflägsnat sig från corps de gardet; åter dit inkommit, förande framför sig gesällen Lindberg, hvilken dock så vidt vitpet kunnat förmärka, godwilligt och: utan att något våld å honom användes, ingått, och hvilken Spångberg och Heren angåfvo att hafva varit med bland dem som.slagit Lindström, hvarpå och ehuru stadssoldaterne, derom tillfrågade, förklarat sig icke kunna igenkänna Lindberg, Jäderin uppskrifvit hans namn och förklarat honom skyldig att qvarstanna å corps de gardet, tills dess efter en stund Jäderin sagt sig skola föra såväl honom som Redell till polisvaktkontoret, Hvarpå de alla sflägsnat: gig och vittnet kände icke hvad åtgärd sedermera. med Redell och Lindberg vidtagits, samt att vittnet icke varseblifvit om någon visitation företogs å Redell, men deremot att Lindbergs rock uppknäpptes och att en käpp, som han höll derunder, j honom fråntogs. i Gevaldigern Jäderin begärde att få till vittnet framställd den fråga, om icke käppen fråntogs; Lindberg ute å gatan, derå vittnet genmälte, at vittnet icke vid tillfället varit ute å gaten och att hvad han uppgifvit vore med sanningen öfverensstämmande. Vidare tillsporde Jäderin vittnet, om han bestämdt kunde säga, att han och Eriksson, sedan Redell blifvit införd å corps de gardet, derifrån; återvändt till Söderlunds näringsställe, hvarå vit-i net gaf ett jakande svar samt åberopade hvad han: redan anfört, äfvensom vittnet på Jäderins fråga om Redell vid tillfället var af starka drycker öf-; verlastad, förklarade att han funnit hvarken Redell eller någon af de öfrige å mnäringsstället församlade personer hafva varit öfverlastade af starka; drycker. 4:0 Stadssoldaten Ericsson, att klockan vid pass! half tio förenämnde afton polisuppsyningsmannen; Spångberg inställt sig å corps de gardet vid Hötorget och för polisgevaldigern Jäderins räkning reqvire-, rat patrull till handräckning, för att arrestera några personer, med anledning hvaraf vittnet samti stadssoldaterna Lindström och Ericsson blefvo af korporalen I ström beordrade att vara Spångberg ij följaktige; att vid ankomsten till Söderlunds nä ringsställe, der en mängd personer varit församlado, polisgevaldigern Jäderin, äfven tillstädes,;-be-; fallt patrullen att föra ut de innevarande perso-i nerna, utan att vittnet hört Jäderin dervid åivarnaj patrullen att förfara varsamt; att större delen af de församlade godviligt begifvit sig af, och de motsträfvige blifvit af patrullen utförde, men vitt-) net hade vid tillfället icke alls varsebl:fvit Lindberg och icke förmärkt om Redell varit bland dem som godvilligt utgått; att, då större delen af de utvisade personerna sökt åter med våld inkomma och stadssolidsten Lindström i dörren satt sig till motvärn, en stark trängsel dervid uppstått, hvar under vittnet sett att fiera, och bland dem Redell, attat tag uti Lindströms gehäng, med sådan kraft att detsamma afslitits, hvarpå Lindström trängdes ned på torget, dit vittnet straxt derefter begifvit ig och der han sett Lindström och Redell ligga omkull, den ena på den andra; att så snart del ippstigit, Lindsröm fattat tag uti Redell och hål it honom fast, då i detsamma Spångberg och Hen utkommit och befallt patrullen att afföra Relell till vakten, med anledning hvaraf Lindström ch Söderholm tagit Redell mellan sig och, åtföljde ut Spångberg och Heren, fört honom bort, medan ittnet letat reda på Lindströms mössa, som under väsendet fallit af; att vittnet först inne i corps le gardet åter sammanträffat med de öfriga, men ;enast derpå, uppå tillsägelse af uppsyningsmannen pångberg, åtföljt honom och uppsynisgsmannen Iern jemte Söderholm tillbaka till näringsstället, lertill vid framkomsten dörren befunnits vara k tängd, men blfvit, sedan Spångberg bultat på ich sagt sitt namn, öppnad, derpå de ingått i!! (rogrummet, der Jäderin då sig uppehållit, men wuruvida några gesäller varit qvar kunde vittnets cke minnas: att då vittnets och Säderbolms när-h -— Men br a Bö De

12 augusti 1846, sida 3

Thumbnail