Aftonbladet – 10 augusti 1846, sida 1

.tit, samt att han 4 hud ÅJ o 2 ht RA SE Jet Cen som skxju2 e medskyldiga; men imedlertid gå Så ;m vanligt motsigande rykten. Somliga vilja, ,; den tillfällighet, att samma dag fyra unge män talat i skymfliga ordalag om. Konun?cn, skåda en uppgjord plan, en samMaNLvärjning, och en minister skall till och. 1aed hafva rådit till att lemna dessa fripratare till pärskammaren, dit Henrys majestätsförbrytelse redan blifvit remitterad; andra åter se i hela det vansinniga företaget blott en tillställniog, att kunna verka för konservativa systemets bästa vid de nya valen. Begge dessa sägner komma nog på skam, då saken blir utredd; men under tiden lemna de anledaing till en. hop stridiga uppgifter och reflexioner i tidningarne och under samtalen. Konungen hade kl. 40 på aftonen hållit ett kabinettsråd, hvarpå han afreste om natten till Neuilly, för att följande dag resa till Eu. Monitören berättar i den icke officiella af-delningen, att franska bevaknuingskryssarne vid afrikanska vestkusten uppbringat tre slafhandlarefartyg, ett sardiniskt och två brasilianska, af hvilka ett redan ankommit till Brest samt de andra äro på vägen dit, för att ransakning må hållas med besättningarne. Maurokordato var kommen till Paris, för att taga kännedom af franska undervisningsväsendet. De Lamartine bar i Bien public infört en Jlång artikel: hurudan ministere behöfver Frankrike? eller om en Pealministere i landet. Engelska och franska regeringarne skola hafva gemensamt beslutat, att sända en korvett och en brigg af hvardera rikenas flottor till Indiska sjön, för att utrota sjöröfvarne derstädes. Det börjar visa siz, att olyckorna på jernvägarna ansenligt verkat på dessas inkomster. Samtliga linierna hade i sista veckan uti Juli månad minskade inkomster: Nordbanan 97,600 fr., Orleansbanan 9980 fr., Birdeauxbanan 2170, Sceauxbanan 4100 fr. o. s. v. Bio:t linien tilk Rouen hade lemnat 4900 fr. mera än förut. ——-— Om den bekante Cormenins sednaste förut omnämda, broschyr om korruptionen vid valen;,läses följande i en korresponiensartikel från Paris i en tysk tidning: Timon har denna gången skjutit alldeles bom. Hans lilla broschyr är, liksom allt hvad som flyter ur hans penna, skritven med Jif och skärpa; men hvad han säger vet hela verlden sedan länge, och sättet, hvarpå han säger det, är icke i stånd att ännu en gång gifva kärna åt den toma halmen. Hela hans pamflett ligger ititeln: Corruption — å Vordre du Jjour,. Han visar huru denna korruption förderfvar institutionerna och menniskorna, natur ren och folket, och burusom, tvertom, val utan korruption måste hafva de motsatta följderna, huru Frankrike och fransmännen skulle derigenom vinna ny glans. Han vänder sig till valmännens samveten, och det är det enda, som duger i den lilla boken. Det är en vacker uppgift att bringa hvarje enskild och pluraliteten att rodna öfver denna smälek. Huru välment också hr Cormenins lilla skrift må vara, så kan man med temlig visshet förutse, att den icke skall hafva någon synnerlig framgång, icke falla tung i de allmänna valens vågskål. De nästa valen äro förlorade för oppositionen, och det kommer att räcka ärnu en tid, innan andra än korruptionsval komma att äga rum. Att de taga slut, blir väl blott resultatet af att det onda nått sin yttersta höjd. Korruptionsval äro icke nödvändiga för något parti, någon grundsats, till och med icke för någon statsman; och så snart detta en gång blifvit rätt klart, skall korruptionens inflytande också åter aftaga. Redan nu är detta icke mera någon hemlighet för en del af regeringens förra anhängare. Hr Thiers har i visst afseende infört korruptionssystemet; han har ledt valen, och pluraliteten af de valde voro bans män — så länge han kunde muta dem, så länge deras belöning låg i hans hand. Men knappt hade han (emnat ministeren, förrän hans egna kreatur vände honom ryggen. Deita är en dålig erfarenhet, och den måste hafva lärt hr Thiers, att med sådana menniskor och sådana val intet betånd för partier är möjligt, ja icke en gång ör utmärkta personligheters inflytande. Hr suizot förestår inn:n långt samma erfarenhet. Ulla de, som nu krypa för honom i stoftet, skola licka dammet af hans efterträdares fötter. Den nan köpt, den är fal; och den som bjuder priet, är hans herre och mästare. Hvarje miniter, som tror sig kunna trygga sin ställning i n valkammare på ett korruptionssystem, byger sitt hus på lösan saad. För.ta storm blåer bort marken, hvarpå det står, och ju högre an byggde sitt hus, desto säkrare störtar det llsamman öfver hans hufvud och krossar hoom. Denna erfarenhet har man ofta gjort i .ngland; Walpole, som kände priset på alla amveten, fann slutligen en, som kunde bjuda nera än han, blef öfverflödig och Iefde sedan grämelse öiver sin förlorade makt. Och såana erfarenheter skall man äfven komma att öra i Frankrike. Hr Thiers är måhända geom dem redan nu fiende tili korruptionen id valen; hr Gaizot skal! äfven upplefva den 28, då hans trognaste drabanter skola söka. än?ga honom väsen till minictaran M Aman