Aftonbladet – 5 augusti 1846, sida 2

sers ingifning högst sällan behöfs. Ena eller två timmar efter ingifningen bör det sjuka kreaturet vara utan foder, så att medicinen få göra riktig verkan. Kaltvar få half dosis. Sedan denna kur blifvit begagnad på hr öfverste Hagelstams egendom Lisma, har icke något kreatur der dött i rödsot. ————— — En artikel med öfverskrift Förvandlingarna har blifvit insänd till Red., som icke kan införa densamma, med mindre Författaren tillåter, att hans namn derunder utsättes. LITTERATUR. Rättsoch Statsphilosophiens historia al Fredrik Georg Afzelius. Förra delen. Stockholm 41846. 8:o; 349 sidor med förord. Pris 2 r:dr 46 sk. b:ko. Att det filosofiska system, som skall konstruera universum, d. ä. Alit, icke lätt och snart kan blifva färdigt, samt att försöken dertill ständigt ramla och nya i stället uppgöras, det synes lätt förklarligt; men alt striden i Rittsläran, som icke har sitt hem i de transcendenta metafysiska regionerna, ännu fortar, så alt vi t. ex. nyligen sett, buru tvenne utmärkta kämpar i franska deputeradekammaren tvi stat om en så vital rättsfråga som den, angående konungens så kallade personella styrelse, det vore oförklarligt, om man icke (oberäknadt den omständigheten, att passionerna eller till och med en omedveten egoism här ofta diktera förnuftsluten och bestämma åsigterna) besinnade, att fi!osoferna alltid så kombinerat denna praktiska vetenskep med deras theoretiska spekulationer, och vid framställningen nyttjat systemets tekniska termer på sådant sätt, att hvarken allmänheten kunnat riktigt fatta saken, eller de sjelfva taga i betraktande alla förhållanden och angifva det rätta, så som om de med deras skärpta tankekraft riktat uppmärksamheten mera åt det faktiska. Då enthusiasmen för en viss verldsåskådning svalnat, derigenom att flere nya efterträdt hvarandra och alla illusioner försvunnit, ser man alt en vidgad reflexion öfver det faktiska är den hemliga grund, hvarutur de filosofiska spekulationernpas prircip blifvit uppdrifven till allt högre dignitet, och det blir klart, att man med den vetenskapliga method, hvarmedelst från en sådan högsta princip allt deduceras, verkställer detta genom oupphbörliga små subreptioner, från hvad den rikare blifna fakticiteten gifvit vid handen, helst uti intet subjektivt begrepp, irgen id eller princip finnes mera eller annat än hvad föregående operationer, syntheser, abstractioner deruti inlagt, och mera eller annat således icke heller kan derutur utvecklas eller härledas. Vid sådant förhållande är det af yttersta vigt för framskridandet i Rättsoch Statsfitosofien, att Vetenskapens historia, som innefattar det faktiskas ena moment, det förflutna, blifver bearbetad och könd, och då fäderneslandet, som, tyvärr, ännu icke hunnit serdeles långt på rättsförfattningens bana, Kvarken i theoretiskt eller praktiskt hässeende ), hittills icke haft att uppsanta gren af Lärdomshistorien, så stadna wi i största förbindelse till författaren, som ej alienast riktat vår litteratur med ett utförligt arbete i detta fack, utan äfven utfört sitt värf på ett så förtjenstfullt sätt, att hela den bildade verldens, för statens rättsenliga konstitution intresserade, medborgare säkerligen komma att tillegna sig frukterna deraf, svenska nationen ill ära. Detta arbete är också, såsom förf. sjelf angifver, och som det genast synes, fotadt på den mest storartade grund; ty att Hegels uppställning af Filosofiens historia är, såsom äfven nästan alla partier erkänna, den mest omattande och förträffigaste hittills bekanta, det an icke nekas, man må för öfrigt om hans ystems evidens hysa hvilka kätterska tankar om helst, och i denna uppställnings anda är let hela af förf. ordnadt, efter hvad man kap luta både af förf:s tillkännagifvande i förordet ch af innehållet i den nu utkomna förra delen. Denna del, som hufvudsakligen afhandlar de venne grekiska filosoferna Platos och Aristoeles statstheorier, börjar med en klar och belämd definition på Rättsoch Statsfilosofiens Se t. ex. i Aftonbladet för don 29 Juni proce-1 duren med en inteckning i Stafsunds egendom.