Aftonbladet – 1 augusti 1846, sida 2

teligen tages, innefattar ingentf5g annat, än de! redovisningsbrist, som en uppbördsman vid den honom förelsgde redogörelsetid låter komma sig till last. Endast saknaden af begrepp om rätta betydelsen af en uppbördsbalance utgör således de: förevarande memeorialets hela anledning; och si enart man företsger sig att undersöka, huruvida detta ord i sin verkliga betydelse är användbart på något mitt förhållande; upptäckes genast, at! för mig hvarken någon redogörelsetid utlupit, el ler någon brist i redovisningen förekommit; hvarföre ock tit. Lind ej kunnat föra mig till last nå got belopp, som jag vore skyldig att å de upp burne medlen ytterligare -utbetala, utan i stället funnit godt att stanna vid den godtyckligt antagna redogörelsedagen den 9 December och påföra mig under namn af balance de då innestående 19,410 rdr, men förtiga de: efteråt skedda återlevereringar och redovisning af desse medel. Huru en sådan å embetets vägnar anställd be handling af en uppbördsoch redovisningsfråga må xf kongl. kammerrätten rätteligen bedömas, derom lärer jag få vara temligen obekymrad. Men vore det? möjligt, att en embetsman, genom försök a! der art, som här emot mig blifvit använde, kände Lillskyndas menliga påföljder, utan att han öfverträdt någon lag eller vållat någon skads; så vore det förgäfves att i egenskap af embetsman stå under lag och lsga domstol. Detta är Mvsd som tillhörer mig sjelf ätt bedöma; och för min motståndare lärer det tvifvelsutan blifva nyttigt att genom sakens utgång upplysas, ej blott om sitt ofog i försöket att tillskapa ett balansmål, utan ock om den sräns för sin tjenstebefattning, som han öfverträdt här han velat draga under sin handläggning och songl. kammarrättens domsrätt frågor om sådane el, dem han kallar grofva embetsfel, som jag skulle hafva begått vid det förevarande ärendets behanding, men hvilka, då från dem ingen uppbördsbrist härrört, ej kuna blifva föremål för någon åtgärd hos kongl. kammarrätten, utan skulle, derest de innefattade någon anledning till åtal, höra under den domstol; som, efter allmän lag, har att döma öfver konungens befallningshafvandes embetsfel. Af balansräkningen och hvad dertill hörer, har jag icke tagit någon kännedom. och finner ej nödigt att deröfver förklara mig, innan det slutpåstående, hvarmed jag botas, blifvit afgifvet. IFfuru en balansräkning behandlas, om hvilken dess författare ej kunnat säga, att mig deri påföres någon:summa till betalning, eller påbördas någon det allmänna tillskyndad skada, kan ej vara mig annat än likgiltigt. Min: motpart har för sig en domstol, som alltid skall fälla mig och hos hvilken kan gerna må söka att vinna hvad han kan; men denna atgöres af det offentliga skriket från organerna af ett parti, som är mig fiendtligt;: och det är hvarken hos kongl. kammarrätten eller någon annan aglig och oväldig domstol, som: jag af tit. Linds förevarande åtgärd har någotatt befara. — Skulle ban finna godt: att framkomma med: sitt slutpåståenade och detsamma blifva mig tillstäldt; så får jag väl då tillse, uvad dermed är att göra, och huru: vida derifrån uppkommer någon förökad anledning till ofogetsbeifrande, Stockholm d. 47 Juli 1846 C. F. Horn.