Aftonbladet – 1 augusti 1846, sida 2

Det berättas att det genom giefvens död I1ediga militärbefälet kommer att indragas och de dertill hörande regementer och korpser att fördelas till de närgränsande militärdistriktenr. — Med ångfartyget Gottland bitkom i går på eftermiddagen den ledsamma underrättelsen, att ångfartyget VAigle, stadt på resa härifrån till Norrköping, stött på grund i skärgården utanför Nyköping. . Gottland och Gripen hade i trenne timmar med förenade krafter sökt att göra det flott, men utan att det lyckats, Flere kabeltåg sprungo, men VAigle stod fast. Gottland återförde dess passagerare hit. —— AA t—— — Hr Davidsons repetition i går af Sorgfesten blef ej besökt af mera än några hundrade personer. Tillställningen gynnades likväl af den vackraste afton och musiken gjorde allt för att tillfredsställa publiken. Isynnerhet utfördes offertorium af Strebinger på ett sätt, som väckte stor belåtenhet. Vi anse oss för fullständighetens skull bär böra meddela, den Svenska flaggsång, af Fr. Cöster, med rusik af van Boom, som vid stora sorgfesten afsjöngs, men ej i gårdagens blad kunde få plats. Var helssd flagga, Svenska namnets heder, Slå ut din duk oeh stora minnen väck; Från höga anor du ditt ursprung leder, Och mången hjelte fört dig på sivt däck. Du herrskat än på Österbafvets bölja, Och nordsjön än med bäpnad sport din maät; Och Bagges, Horns, Psilanders namn än hölja Med evig ära dina färgers prakt. När hafvet ryter, när orkanen ljungar, Af fasor följd och tbordönsslag och natt. Och redlöst vrak mot bränningen han slungar;. Och bleke män de spillror söka fatt: Om hurtigt då, trots afgrundsdjupa vågen, Att berga dem, en seglare far fram, Lyft batten af, hurra! var stolt i hågen, Ty svenska flaggan blåser på dess stam. Mitt fosterland! o, må du icke glömma: Din förmur är din sjömans tappra barm, I dina häfder vi hsns bragder gömma, Och än är han för äran lika varm. Så svaja fritt ehvart sig vinden vänder, Du gyllne kors uppå den blåa grund! Än sjömän bo på Sveas skär och stränder, Och än stå bjeltar fram i farans stund. — Vi få här nedanföre meddela landshöfdingen i Stockholms län grefve Horns förklaring i den bekanta balansfrågan. Man finner deraf, att grefven icke än förlorat hoppet, att gifva sitt förtroende-embete, en myndighet, som ej står under gällande lagar för uppbördsväsendet. Till Kongl. Mej:ts och rikets kammarrätt! Den sanna teckning, jag i min förra förklaring gifvit af förhållandet med de af mig lyftade och redovisade undsättningsmedel, hvaraf blifvit hemtad anledning till så mycket orimligt klander, har icke hindrat vice advokatfiskalen i kongl. kammerrätten, hr J. W. Lind, att inkomma med ett för mine fiender välsmakligt, i tidningarne redan kungjordt memorial af den 27 sist). April, hvilket nyligen blifvit mig delgifvet, till iphemtande af min förklaring, och hväri mig tillvitas grofva embetsfel och balance å allmänna medel, samt yrkas till en början ingenting mindre, än att jag genast må från .utöfning af mitt såsom landshöfding i Stockholms län innehafvande embete varda tills vidare skiljd. Innan tiden för den ifrågaställde redovisningsskyldigheten ännu inträffat, eller de räkenskaper, till hvilka denna redovisning hörer, i laglig ordning kommit under kongl. kammarrättens granskning, har således kongl. kammarrätten fått emottaga ett åtal, som, under namn af balancemål, går ut-på klender, icke af någon verklig balance eller det allmänna tillskyndad förlust, utan af åtgärder, sådane som den att jag skulle hafva obehörigen inledt de tjenstemän, hvilka stundom förrätta landshöfdingeembetet, men eljest äro mig underlydande, till en uppenbar öfverträdelse af författningarne, bestående deruti, att åt mig anordna anslegne undsättningsmedel; att jag desse medel uppburit och å dem ådragit mig en balance, utgörande den 9 sistl. Dec., då jag afgaf redogörelse, 19,410 rår bko, samt att, efter hvad det ville synas, jag, bufvudsakligen genom undsättningsmedlens användande till egen nytta och vinning, ådragit mig berörde balance. Hvad jag i sjelfva saken har att yttra i anledning af ett så beskaffadt memorial, består deruti att den föregifne balancen på 19,000 rdr bko, är lika rimlig, som om den blifvit uppstegrad ända till fulla beloppet af de medel, jeg efter anordning lyftat, och nemligen balancen mig debiterad från sjelfva Iyftningsdagen, då, i fall jag samma dag bordt redovisa, hela det lyftade beloppet måst föras mig till last. Att jag vid en sådan redovisning icke i någotdera fallet kunde återleverera kontant allt, hvad jag innehade af den debiterade summan lärer vara uppenbart, så snart man, tager i betrak: tande ändamålet för medlens anordning; och om det hos mig qvarstående kontanta beloppet deraf vid det ena eller andra tillfället, bordt få namn a balance; så vore detta namn användbart på hel andra föremål, än som detsamma, så vidt jag vet I Jan amn bhöäedaefönlfattninnmae mat