Aftonbladet – 30 juli 1846, sida 2

itsändt order att arrestera oss, hvarhelst vi skulle påträffas. Som ban förmodade att vi tavit denna vög från Grenoble, för att så mycket snarare binna gränsen, bade han slungat prokurator Michelot hit. Denze Michelot är ett af hans tillgifnaste kreatur och den skickligaste spårhund i kela trakten. Den som gaf mig denna underrättelse, bade icke mer än några minuters försprång före Michelot,. och det är således mycket troligt, att om den pålitlige tjenaren icke kommit bade vi låtit öfverraska och knipa oss i Grenoble. Ni kan icke göra er ett begrepp om den bestörtning hvaruti vi råkade. Det var inte: tvifvel det ju vårt förslag att komma till Savoyen öfver Pont-de Beauvoisin hade blifvit utgissadt. Man måste således taga en annan väg och man rådde oss att genom Briarcon begifva oss till Piemont; man ingaf oss derjemte de hoppet, att vi på denna sidan skulle kunn: komma öfver gränsen, innan arresteringsorderr hunnit oss; men man talade också om farlig: vägar, fom vi hade att passera, om backar son vi skulle färdas uppföre och om bergpass, son vi skulle fara igenom. Ju mera vägen var en slig och svår att färdas, desto mindre behöfd vi frukta att bli förföljda och fasttagna. — Me buru besluta sig till att fara en sådan ohyggli I väg med en ung och fin flicka, van vid be I qvämlighet, lyx och öfverflöd? Dock — ja I kände icke ännu tillfyllest min älskade Ern: Istine — tillade chevalier de Peyras, i det ha kastade en blick, full af den varmaste körle -loch tillgifvenhet, på den unga fröken, som : förlägenhet vände bort sitt arsigte. Det vi