Aftonbladet – 27 juli 1846, sida 3

Gästen i herberget hade således ingenting annat att hoppas på, än på några resande; som af stormen skul!e tvingas att taga sin tilllygt till herberget, och lyckligtvis var slumpen honom gynnande, förr än han sjelf väntade det. Under mellanskofven af orkanens hvinande hördes plötsligt ett par hästar stanna i stenlidret, som; var beläget utanför porten till herberget, och i nästa ögonblick inträdde i samlingsrummet tvenne resande, insvepta i kappor, som dröpo af regn; de vore åtföljda af en bland herbergets munkar. e Så snart de båda nykomna befunno sig vid skenet som spridde sig från brasan, kastade bergsbon en snabb och pröfvande blick på dem. Det var tvenne ynglingar, hvilkas enkla och hvardagliga drägt icke tillkännagaf hvarken någon viss rang eller något särskildt stånd, en drägt som lika väl, kunde passa elt par borgare som ett par på resa stadda adelsmän. Den ene, som var högväxt, med brun hy och eldiga mörka ögon, syntes betydligt äldre än den andre, hvars mentor han säkert var. Det var i ordets vidsträckta mening en vacker gosse, och hans raska steg, hans stolta hållning utvisade att han icke var lättskrämd eller rädd för någon ting. (Forts. följer.) tj — EN SÄLLSAM TvEKAMP Omtalas från Gent såsom tillämnad och offentlig.. Duellanterna hade till vapen valt pumpsprutor, och skulle anfalla hvarandra med vatten, hvari kimrök blifvit uppslammad ;-striden skulle, på 10 stegs afstånd, förtsättas till dess att en af kämparna förklarade sig ha fått nog,