Aftonbladet – 18 juli 1846, sida 3

halfåret 1845. Orleansbanan hade deraf haft der största förökningen, 746.940 fr., och Rouensbanan den dernäst, med 567.000 fr. — En person i Mäzchen har beräknat, att när de nu föreslagna jernvägarne blifva fullbordade, skall man kunna komma från nyssnämnde hufvudstad till Petersburg på 66 timmar, till Neapel på 47, till Rom på 38, till Hamburg på 35, till Paris på 32, till Berlin på 95, till Geneve på 24, till Milano på 23, till Venedig på 22, till Dresden på 24, till Wien på 48, till Frankfurt på 47, till Strassburg på-15 och till Stuttgart på 9 timmar. — NYA PILGRIMSFÄRDER. I Frankrike vallfärdar man nu på jernväg med ångvagnsfora, hyilket onekligen är långt beqvämligare än att gå, i synnerhet vandra barfötad, som annars plär anses gudligast. På andra söndagen efter påsk voro pilgrimerna till den heliga Genoövevas ben i Nanterre så talrika, att ångvagnarna måste göra flera extraresor för att kunna tillfredsställa alla de troende. j — NYTT NUNNEKLOSTER VID RHEN. I brei från Bonn af d. 25 sistl. Juni berättas, att ön Nonnenwerth, hvars fordna nunnekloster länge varit begagnadt till värdshus, har nyligen återiått sin äldre bestämmelse. Genom försorg af det katolska ridderskapet vid Rhen är värdshuset på nytt inredt till kloster och redan befolkadt. Det tillägges dock, att utsigterna från den romantiska floden icke förlorat någonting hätigenom; helst både abdissan och de flesta nunnorna ärd vackra och unga damer. — NAPOLEONS STAMBORG. Den ligger på Majorka, ej långt ifrån Palma, de Balesriska öarnes hufvudstad, bakom kyrkan San-Jayme, ver fordom. en praktu!l byggnad och heter än i dsg, som sedan urminnestider, Cisa Bonaparten. Enligt i Palma förvarade urkunder blef Don Hugo Bonaparte, år 1418, skickad af konung Mertin I af Arragonien, till Corsica, i egenskap af Regente (president för rättegångsväsendet) och medförde sin fru, Juana de Saucis, jemte sina barn. Tre bland dessa, Stefen, Ferdinand och Andreas, blefvo med tiden betydande män, och från denna corsikanska gren härstammar Napoleon. Den majorkanska grenen utgick deremot innan kort. ; — RYSKA ÅSIGTER I ESTETIKEN. Chefen för adliga gymnasiet i Mitau, Tschaschnikow, hade tillika att hälla föreläsningar i ryska litteraturhistorien. Dervd sökte han hos den kurländska sdelns vid tyska språket uppvuxna söner inskärpa kilnsden emelian d2 ryska och de tyska litteratöernas värde. Öfver Schiller och Lomonotoff utryckte han sig t. x. på följande vis: Hvad var challer? Ingenting; först cmot slutet uf sin lefvad blef han tilulärhofråd. ILomonoscff deremot ar statsråd och hade följanzte oranar:n, 0. s. V. ?rofessor Tschaschnikow innehar för närvarande amma befattning vid gymnasiet i Swislack i guernemeatet Grodno. — Det visar sig vid många tillällen, huru myctet sjelfva arbetsfolket i England framgår i bildning, itan att dertill drifvas af annat än egen lust och ndras föredöme. Enligt Birmingham Journal hölls yligen i den staden en stor sammankomst af derarande fabriksarbetare, hvilka icke gillade de af arlamentet fattade beslut om lossande af de band, om hämma handeln. Församlingen bestod af flera usen personer, men det oaktadt hördes intet buler och larm, såsom vanligt är på andra ställen, tan allt gick lugnt till. Deltagarne i mötet insränkte sig till att unpsätta besluten, för att sean framlägga dem för parlamentet. MR tr tes kre