Aftonbladet – 15 juli 1846, sida 3

Jeftade smörgåsen, kärnat smöret i böden till östr Ifygelbyggnaden på Attarp och sedan klockan om Ikring 9 uppburit smöret i köket tillstora byggnin Igen och der tvättat och saltat det; att Märtha, ef ter intagen frukost, dervid hon fått sill och potä Iter utan smör, först gått ned i ladugården ocI Isedermera begifvit sig i väfkammaren, der hon oci Hedda Thorman varit sysselsatte tills tjenstefolke lätit middag klockan 2; att Märtha följaktligen ick l varit närvarande eller kunnat se då smörgåsen, en ligt Sofi Ekvalis uppgift omkring klockan 42 bred 1des åt Maja Stina; att hvar och en af tjenstfolkel lvid middagen fått en bit af det nykärnade smöret latt Meja Stina icke kunnat deltaga i middager Isåsom redan sjuk; att fru Ekvall alltid brukat skifva upp smöret på tallrikar, men icke breda Idet på smörgåsar; att Märtha icke fått befallning att nämnde dag afhålla sig ifrån köket och ej heller der haft något att göra, emedan köket sköttes laf Maja Stina; att någon fremmande eller för MärItha obekant person icke, så vidt det vore henne bekant, på förmiddegen samma dag varit inne j hufvudbyggnirgen å Attarp; att Eva Wessberg troligen varit nere i köket till vestra flygelbyggnaden och häcklat; att Märtha, som på Attarp varit tjenstekamrat med Hedda Thorman i halftannat år och under denna tid legat i samma säng som hon, märkt liksom många andra, att Hedda Fhorman varit hafvande; att Hedda Thorman, vid enskildt samtal med Märtha, likvälicke velat medgaifva detta förhållande, utan förklarat sig icke veta aniedningen hvarföre Hedda buntnade; att hon varit smalare efter Palmsöndag än förut, men att något samtal af denna anledning henne och Märtha emellan sedermera ej förefallit, att det väl någon gång kunnat hända, att Märtha tidtals varit ute om nätterna, men att hon, som äfven legat bredvid Hedda Palmsöndagsnatten, då icke lemnat sin bädd; att Märtha, detta oaktadt icke under nattens lopp märkt eller hört, att Hedda gått ut, att dörren varit öppen, att någon skrikit eller jemrat sig, simt ej hel!er eljest förnummit något, som kunde gifva upplysning angående det barnamord, för hvilkot Hedda hålles misstänkt och att anledningen till Märthas okunnighet i desse hänseenden förmodligen komme sig deraf, att hon den nätten sofvit så hårdt, att hon ingenting kunnat erfara eller iaktiaga; Eva Wessberg: att hon samma dag Maja Stina fått förgift varit sysselsatt med häckling, derom Eva fått tillsägelse of fru Ekvall en eller två dagar förut; att häcklingen af Eva och Hedda Thorman blifvit verkställd i köket till vestra flygelbyggnaden, der de varit dermed sysselsatte från frukostdags till omkring klockan !f, 4, då Eva begifvit sig i väfkamrnaren och der qvardröjt tills klockan 2; att hon sedermera gått upp i köket till stora byggningen, hvarest Meja Stina Gå redan befanns sjuk så att hon emellanåt måste lägga sig på en soffa, att Maja Stina sedan legat sjuk i östra flygelbyggnaden på Attarp och der aflidit; att viitnet icke sett någon fremmande person på förmiddagen begifva sig till köket i stora byggningen och att vittnet icke med säkerhet mindes, men förmodar att fru Ekvall tillsagt, att häcklingen skulle verkställas nere i vestra flygeln; samt Gustaf Johansson: att han, som ofta åtföljt kontrollören Ekvall på hans resor till Jönköping, hvarken då eller eljest kunnat förstå, att Ekvall öfverlastat sig af starka drycker och att vittnet icke heller funnit, att han sökt umgänge med fruntimmer. Under vittnesförhöret tillfrågades Sofi Ekvall angående förloppet vid smörgåsens förgiftning och förklarade, att hennes mor åsåg då förgiftningen verkställdes samt ville att Maja Stina Forssberg skulle dö, hvarjemte Sofi yttrade till sin mor: det kan väl mamma komma ihåg lika så väl som jag. Detta uttryck besvarades af fru Ekvall med en uppmaning till Sofi, att inför allmänheten fritaga henne, som vore helt och hållet oskyldig m. m., men Sofi genmälde: det är ej värdt mamma ställer sig skenhelig; förr eller sednare kommer nog sanningen fram. Från en person, som, född af borgerliga föräldrar, blifvit särskilde gånger dömd och straffad för tjufnadsbrott, men sedermera visat böjelse att ändra sitt fordna lif, för att kunna återvända till samhället såsom en gagnelig medlem, hade hr ordföranden, enligt hvad han nu ger tillkänna, erhållit en skrifvelse, hvaraf här intages följande: Välborne herr häradshötding! I den förmodan, att det ej ogunstigt upptages, får jag härmed lemna hr häradshöfdingen nägra underrättelser, som torde gifva något ljus, angående de ohyggliga mord, som tilldragit sig på Attarp, och som tillskyndat hr häradshöfdingen en högst oangenäm och vidlyftig ransakning. Först må jag nämna, hvarifrån jag hemtat de förhållanden jag angående denna sak vill relatera. De härleda sig derifrån, att Gustaf Fransson, som vid domstolen erkänt, att han till Forssberg lemnat det gift, som sedermera till Sofi Ekvall af Forrsberg blifvit lemnadt, bodde under den tiden i samma hus, jag bebor, och erfor jag under tiden följande: Ungefärligen trenne veckor före Ekvalls och pisans död, infann sig Wilhelm Ekvall här hos Fransson och hade enskildt samtal med honom, och kort efter Wilhelms besök, började Fransson söra besök nattetid på Attarp flera gånger, och örde hem med sig tidigt På Morgonen tvenne sänger Räåg, utgörande tillsammans Omkring en och en fjerdedels tunna, och en morgon en haliinkare bränvin; under dessa nattbesök på Attarp, nfann sig Forssberg en deg här och bekom giftet f Fransson; häraf är att förmoda, att Fransson )ekommit omnämnde råg och bränvin, såsom ertning för det lemnade giftet; detta förhållande 7de Sofi Ekvell kunna upplysa, och då hon besänt på modren om delaktighet i brottet, lär hon j draga i betänkande att äfven upplysa förhålandet med Fransson. Äfven flere omständigheter iafva förekommit, som kasta misstankar på Franson, till medvetande af morden — såsom då fru Ekvall första gången kom från ränsakning i Ingayd (cå Fransson ännny icke i mötet varit hörd), voktade han fru Ekvalls hemresa och mötte hn12 här i staden, då frun uppkallede honom tvenne ånger till sig i vagnen; detta torde äfven Sofi mu