Aftonbladet – 13 juli 1846, sida 1

I moraliskt ansvar, ty deri berömmes hrr Montatemberts och Villemaines anföranden och försäkras, att hr Guizot af bjertat delar deras åsigliter i denna sak, eburu han ej i sin embetsställning kunnat yttra mera än han gjort, Den 3 dennes upplöstes förordningen om afslutandet af kamrarnes session, och man ville veta att inom få dagar val-kollegierna skulle samråankallas. Den 47 Augusti lära kamrarne åter samlas, för att efter pröfning af fuilmakter och adressens beslutande ajourneras. Prinsen af Joinville skulle ifrån Palma safgå med sin eskader direkte til Tunis. Thiers ämnar tillsamman med general Lamoric ere afresa till Atgerien. För kooungens i Preussen räkning har ett ångfartyg blifvit bygdt i Paris, som d.:28 Juni lades ut i Seinen, och som lärer skola begagnas till fart på Eiben. . SPANIEN. Alter omtalas en resa af drottningen till Baskernas land eller till Barcelona. Inufantinnan Luisa var sjuk, och detta anses hindra u:sittandet af resdagen. Imedlertid ärer drottuingen d. 4 dennes utflyttat till La Granja, Gazeta innehåller den nya tördetningen af valdistrikten; af det cirkulär angående valen, som ännu utgått, och äfven ålägger alla embetsmän ait förfara med noggrann laglighet, utan all inblandning, samt lemna valmannen frie och oberoende, synes det som valen icke kömma att ske förrän i Oktober och November manad, och de nye Cortes först i December sammanträda. Ifrån Portugal visste man i Madrid att Miguelistiska banden under Chaves blifvit totalt slagna. Spanska ubservatiouskorpsens befälnafvare hade ej ansett sig böra lemna port.gisiska rezeringens trupper vid det tillfället den handräckning, som af deras befälnafvare bega:des. STORBRITANNIEN. Den nya ministeren är nu bildad, och det på följande sätt: Lordkansler: lord Cottenham ; president i konseljen: markis Landsdownae; hewhga sigitlets bevarare: grefve Minto; inrikesminister: sir G. Grey; kolonialminmster: grefve Grey; utrikesminister: lord Palmerston; förste lvd af skattkammaren (premierminister): lord John Russell; skattkammarkenster: br Charles Wood: kansler för hertigdömet Lancaster: lord Campbell; generalkrigsskattmistare (Paymastergenerä) hr Macaulay; che! för förvaltningen af kronans skogar och domäner: grefve Morpeth; öfverpostdirektör: maskis Clanricarde; president för handelsdepariementet: grefve Clarendon; president för Ostindiska byrån: sir J. C. Hobhouse; statssekreterare för Irland: hr Labauchere; förste lord af amiralitetet; lord Auckland. Alla desse förenämnde herrar hafva säte och stämma i kabinettet. Till vicekonung i Irland har grefve Besborough blifvit utnämnd, hertigen af Wellington bibehåller öfverbefälet öfver armeen, och markisen af Anglesey har blifvit genera!f-lttygmästare. Det sades ytterligare, mena var ännu ej oflicie!lt, såsom de ofvan uppgifne utnämningarne, att br Fox Maule erhållit krigsportföljen, och br Sheil blifvit chef för myutverket. Såsom man finner, består det nya kabinettet uteslutande af Whigs, utan tillsats hvarken af moderate Tories eliter radikaler. Lord John Russell hade dock försökt, att i sin administration intaga af båda elementerne, men utan att det lyckats honom. Först hade han anmodat Peel, som lofvat det nya kabinettet sitt understöd i allmänbet, att förmå lorderne Dalhousie och Lincoln samt sir Sidney Herbert, att ingå i den nya ministeren. Detta uppdrag hade Peel dock skjutit ifrån sig; och då Russeli sedermera på egen hand, i samrid med hertigen af Wellington, gjort de nämnde herrarns anbud i nämnde hänseende, hade han fått vägrande svar. Lika utgång togo. underhandlingarne med de radikale. Åt Coubden erböds en plats; men han förklarade, att hans helsa lidit så mycket under ensträngningarne de sednare åren i spanmilsfrågan, att han behöfde hvila, och till en början ämnade draga sig från den politiska skådeplatsen. Ett lika anbud, som till Cobden, hsde blifvit gjordt åt en annan radikal statsman, hvars namn ej uppgifves. lens svar var ännu ej kändt. I underhuset hade redan framställning skett OM nya parlamentsval till återbesättande af de ledamöters platser, som ingått i ministeren, Vid föreningens emot spanmålslagsrne sednast hållna sammankomst i Manchester beslöts väl, att för närvarande inställa föreningens verksamhet men icke att upplösa föreningen förrän 1849, då den nya spannmåilsbillen i hela sin viäd träder i verksamhet. Ena hedersskänk beits derjemte åt Cobden, och en kommitte nedttes att inkomma med förslag i detta hänseende, Man tror att 400 000 bestämmes såsom den sunm?2, hvilken kommer att genom uhbskription insamlas för att tillställas honom. Ea af Peels ssta åtgärder såsom minister var, tt han skaffade en årlig pension al 200 ät len berömde statsekonomen MCulloch. ITALIEN. Från Rom erfar man fiera vedermälen af ett ytt förvaltningssystems uppkomst med den nye sen. Redan ett par dagar efter krönins a nn lästaec csamtlisa extra lagckinKinoacbname: sen