som en dandy i sin landau på sommarprome naderna i Pratern eller Longchamp. De fyr: vagnshjulen äro bundna bakpå slädan, och på ett säte högt deröfver sitter en livreklädd be tjent med svajande fjederbuske bredvid en kam: marjungfru i flygande slöja. I stället för vaper står det på vagnsdörren med stora gyllne bok stäfver: Snabbfararen,. Men på kuskbocker fängslar ett vida behagligare väsen våra blickar Der thronar bredvid den gråskäggiga kusken er flicka i Jjusgrön polsk sammetspels, hvars zobelkrage smyger sig varmt som en boa omkring halsen. Svarta lockar fladdra kring det täcka ansigtet och täfla i glans med en dyrbar, svart räfskinnsmössa, som med svigtande hägerfjedrar smyckar hennes hufvud och ger det likhet a! en rask gosses. Med säker blick och lätt hand styr denna flicka fyra skäckiga hästar, hvilka betäckta af rimfrost och i ett grannt, ryskt sel don med barmoniska klockor flyga som en vind öfver den knarrande snön. Herrn i vagnen, er gammal man med:grofva markerade anletsdrag har på hufvudet en gammalmodig, rund hatt uppviken åt ena sidan. En lika gammaldag: kappa af militärisk snitt har han öfver sig, och då han rör armarne, syns derunder en enke uniform. Framför honom, på ett i vagnen inrättadt litet fällbord, står ett echackbräde: med hela sin själ är han införlifvad i spelet, och efter ett långt betänkande fattar han ändtliger en af schackpjeserna och flyttar den på en an nan ruta. Hvar och en figur har nemligen.el stift under sig och hvarje ruta ett derför pas sande hål, på det figurerna skola under åknin gen stå stilla. Sedan den gamle herrn mec