Aftonbladet – 9 juli 1846, sida 3

budet öfvertygade henne, att en viss qvantitet vatten hvarje gång blifvit slagen ibland den mjölk som afsändes till frun, och budet började nu uträkna vattnets pris efter mjölkberäkning. Summan lärer uppgått till omkring 20 rdr, hvilka budet bad att få erlägga, med anhållan om fruns förlåte!se till den felande. Frun ville icke emottaga några mutor, utan skrattade åt hela affären, men ombudet släppte henne ej så lätt. Nå efter ni då ändteligen så vill, sade frun, så kan ni gifva mig 3 rdio,. Härmed var budet icke belåtet, utan nödgade frun, att åtminstone emottaga 10 rdr, emedan det alldeles icke skulle få lemna mindre, och härvid blef det. — Vi hafva ansett oss böra låta komma till en större allmänhets kännedom detta märkliga bevis på religionens kraft att väcka det slumrande samvetet, och att det finnes läsaren, som läst sin bok rätt; ty den ångerfulle hör till den ofta så illa noterade sekten. — Att dömma af den mjölk, som härstädes försäljes, så mäste flertalet ar mjölkförsäljare ännu gå med förstockade hjertan; vi önska dem uppriktigt en för oss alla nyttig samvetsruelse. Det är en lycka för våra mjölkförsäljare, att den i Frankrike nu mycket begagnade mjölkprofvaren icke här ännu blifvit allmännare känd. oo ETT ÅsKstaG. Ett till sine följder raera eget än just olyckligt åsksleg träffade en nypupsatt så kallad utanvidskoja invid Alberga by i Wendels socken för). torsdeg d. 2 Juli. Åskstrålen ingick tätt intill halmtaket, genom skorstenen nedanom det igenslagna spjellet, der den urslog några stenar. Af de 3 personer — en gubbe, en äldre piga och en gosse — som nyss ingått i stugan undan en störtskur af regn och bagel samt blifvit stående på golfvet, hade gossen alls ingen känning af åskelaget, men gubben och pigan kulikastades. Pigan undslapp med nämda kullerbytta allenast, men gubbens påhafvande ena lädersko söndertrasades helt och hållet till öfverlädret, hvilket ock frånekiljdes sulan; den andra uppslets allenast ifrån vristen till stortån, å hvilken, oaktadt strumpan var oskadad, en liten blödande hudlöshet förefans. Fotvristen uppsvällde litet, men utan fårgförändring och var föga ömmande. Den domning i benen, som besvärade gubben, förgick efter par timmer. Askstrålen utgick genom det stängda fönstret, hvars glas och blyinfattning nära förstördes, och åstadkom, inom stugan, ej annan förstöring å det lilla husgerådet, än att ett kistlock, som för tillfället var öfverhöljdt med gamla kläder, söndersplittrades. — SAHARA. Rörande denna öcken läses uti Sommers Taschenbucke zur Verbreitung geogrefischer Kentnisse (Prag. 1846) följande: Sahara är ingalunda en öcken, med hvilket uttryck vi beteckna en obeboelig trakt; åen eger, jemte en medelmåttig och dålig mark äfven mycket förträfilig jord. Vi känna i våra eropeiska Alper en mängd högländta sträckor, hvarest icke växer säd, utan der man endast finner betesmarker. Araberna skulle nämna dessa Sahara. Den s. k. Lilla Sahara skulle, ifall den vore belägen i Frankrike, vara gänska odlad. Till och med i Stora Sahara äro de lägre nejderna starkt befolkade; man odlar här en mängd af frukter och köksvexter, och der inga naturliga källor finnas, kan man förskaffa sig vatten genom artificiella brunnar. Hvad de högre belägna trakterna angår, så utgöras dessa eudast af betesland. Den varma årstiden är för dessa detsamma, som den kalla är för norden. Vigten af brunnars gräfning för Sahara har af förvaltningen redan i flera år varit insedd, men andra företag bafva hindrat dess utförande. Vid medlet af år 4844 uppdrogs åt civilingeniören Fournel, att anställa försök i detta afseende, hvilka utföllo gsnska till-. fredsställande. Man kan — skrifver han från Oren — nedsätta ett borr hvar som helst, så finner man man på 3—4 metres under jorden, en mängd saltaktigt vatten, hvilket på flere ställen af sig sjelft kommer i dagen och bildar dessa mer eller mindre utsträckta sjöar, hvilka våra kartor öfver provinsen Oran utvisa, mellan hafvet och Atlaskedjan. Men det kommer an på att borra sig djupare ner, då man genom ett lager af lerjord stöter på friskt vatten... Jag är öfvertygad att borret kommer att spela en mycket vigtig roll i A!gieriet. Så långt mina i Februari medhunna studier sträcka sig.) yttrar han vidsre, gifves det emellan hafvet och. Sahara två stora artesiska bäckar och sinnolikt är: en tredje i öknen, der man snart skall blifva i stånd att efter behag föröka oaserna. General Lamoriciere skref också längesedan till krigsministern : skicka mig borrverktyg, jsg skall med dem uträtta mer än med värjan — Zoologiska trädgården i Berlin är nu ordnad och djuren hafva intagit sina sommarplatser; lejonoch tigergårdarne äro fyllda, sjöhunden simmar i flytarde vatten, för krokodilen är en inhägnad gjord i bäcken; för jitteormen en byggnad i det fria, och innan kort kommer äfven gazelien, kasuaren och hockohönsen att få röra sig fritt i sina inhägnader. U:om flere bidrag af djur och fåglar från angränsande trakter och Östersjöstränderna, bar samlingen äfven blifvit ökad med många främmande djur, såsom en javenesisk tigerkatt, en vild bund från Angostura, samt flere arter papegojor. Aporna hafva redan börjat yngla af sig. — IBRAHIM PASCHAS PORTRÄTT. Från Paris skrifves följande: Många målare hafva täflat om att få måla Ibrahim Pasckas portralt. Den ryktbare gästen kunde knappt lemna sitt hotell utan att stöta på stafletter. En målare hade till och. med icke försmått att måla en tefla af slaget vidl. Nisib och lemnat plats för en af hufvudfigurerna.l: Paschan gick flere gånger förbi utan att lemnal: ringaste uppmärksamhet åt taflan. Man förklarade : att den muhamedanska religionen icke tillät paschan att låta taga några porträtter af sig, men de ihärdige målarne läto icke afskräcka sig, utan infunno sig hvarje morgon med samma begäran. ! En dag fingo de till fin förvåning det svar att paschan icke kunde taga emot, han skulle låta porträttera sig. Ala blefvo nyfikna ett få veta hvem den lycklige målaren var; till slut framkörde en vogn på gården ett fruntimmer steg derur, och . naschans adiatant biöd henne sin arm: det var fru lt.