Aftonbladet – 8 juli 1846, sida 3

nr Men lilla vännen du bade förr, Ej knackar mer på din kemmardörr, Lad, ladi, lidilej, För gosse akta dej! Ty bäst du sofver, och bäst du drömmer Sä kommer den som dig aldrig glömmer: Hon är så bleker Och våt om kinden, Det vållar säkert Den kalla vinden, Och att hon gråter, det vållar visst Att lilla vännen hon hBafver mist. Lad, ladi, lidilej, Kom gosse följ med mej! Du skall ej tröttna, du skall bli buren Till lilla staden vid gråstensmuren; Den staden ståndar Allt uti lunder, Har gröna hustak . Med sängar under; Min stuga finner du lätt igen: Min moder nyligen torflagt den. För ladi, lidilej; Kom gosse följ med mej! Du skall ej frysa, ej fara illa: Der är så ljufligt, der är så stilla, Och många vänner,j Och många fränder, Dem du ej träffat På länge, länge, Och du och jag, som åtskildes här, Vi alla råka hvarandra der, För ladi, lidilej; För gosse skynda dej! När hanen galer i morgonstunden Han tar dig med sig till aspelunden,