I har blifvit skapluger af sig nu, det kan jag sägal, Ja, hans trädgårdsmästare är der i dag och sätter kålrötter för gödoxarna..-. . ,Ja så, jag kunde väl tro mor dog, hon -gapade så illa.n Hon skrapar urder sin egen gryta, som vanUgt En ska inte vänta talg af träbockar, heller! Nu dammade det ofantligt der borta på vär gen, men man hörde icke något buller af vagnar. Der ha vi dem! ropade de väntande och skyndade ned till porten. ,Dåmmen står jäms mä skogstoppa;..-. nu lir di si ut om snösockal sade Greta i sitt bjertas glädje. Allas ögon rigtades mot stället. Nu rullade stt litet moln af dam utåt vägen och när det skingrades, skred en besynnerlig rund klump fram ur skogsbrynet, Det var en gosse som sitt på ett stycke sulläder och rodde sig ram: den lösa sanden, med tillbjelp af tvenne käppar. Åh, det var den stackarn! Han sksll väl försöka få sig några styfver af de förbigående här vid vägskälet, skröplingen I .. . Nå så, ta mig Gud och vår Herre! ropade Greta i detsamma, går icke Elin derborta på vägen. Hon har en kruka i handen ... säkert ska hon med till läjeret. Det kunde jag så aldrig tro. Hon är väl inte förmer, hon, än en annan syndig människa, sade en, men det underligaste är att Eriken unnade henne gå dit.