Aftonbladet – 8 juli 1846, sida 1

ERS ——— Ja, det ska ju bli krig nu, därborta på slätta, vet jag, skämtade en af säl!skapet. Åh, de ska bara lås, kära bjertandes! sade grannasmor, på hvilken det ryste i ryggen. Jag för min del, invände en gammal, allvarsam bonde, tycker det är synd om di stackars knekta, som ska gå och lurfva och spetakla i hettan och damme, och bara slita ondt i onödan., Så J talar,, svarade Greta, som var begifven på rolighet och som väntade sig mycket nöje af tillställningen; de skulle vällan rakt glömma bort alla sva tempo under den långa fria, om inte manövlera cch kyrkeparatera VOre.n Jag menar, jag, sade Pehr, som alltjemt nigit framför spegeln och bemödat sig att nedanför pappersbundten justera åtminstone nedra hälften af sin fysionomi; jag menar, jag, att vi rätt så godt må laga oss af på morgonqvisten i solninga, så alt vi få se när troppera komma macherandes, och — — l solninga!s eftersade Greta ifrigt, nej, tack vackert! jag ämnar gå i afton och vänta natten öfver vid korsvöjen, så att jag kan vara go till att se dem, de må komma östan, vestan, noran eller söran ifrån. Nu steg Herr-Olle in, och sedan han helsat på laget, med utseende af en man, som vet med sig att han är egare af en stor och vigtig nyhet, den han i sinom tid efter eget godifinnande ämnar meddela, gick ban fram för spiseln och tände sin pipa; allesammen betraktade honom uppmärksamt.