Aftonbladet – 7 juli 1846, sida 2

å RR —n——.:——x ? —————ESE--— som inkastar, om hvarandra och utan ringaste ordning, de mest motstridiga känslor uti menniskornas hjertan. Det finns en hop gamla flickor, som kunna dåna på en död papegojas raknade fjädrar eller stelnade klor, men som deremot. aldrig skulle gifva det sämsta skynke till betäckande af liket efter en af deras broreller systerdöttrar, som råkat falla. Det finns fäder, som obarmhertigt skulle gissla en son, för det han råkat spilla en oljefläck på kanten af fadrens rock, men som deremot med Jugn skulle se hela sin garderob förstörd af den lilla dottren, bibehållande på sina läppar ett beständigt småleende och belönande slutligen den Lilla yrhbältan med en kyss för all denna förstörelse. Härdade krigare kunna gråta öfver en skråma, som deras älskarinnor händelsevis råkat få på banden eller balsen, då de sjelfva helt nyligen kunnat med köld stycka en fiende i tusende bitar. Sjömän kunna darra på bjelkarne af ett brinnande hus, och tjurfäktare deremot, hvilka med pannan badande i ångan från tjurens brännande andedrägt, hafva fåstat sina modiga blickar på det rasande djurets blodsprängda ögon, känna, i toppen af en mast, hela sin varelse skälfva och en Yrysning löpa genom hvarenda fiber. Ursinniga stråtröfvare kunna, då man för dem uppläser deras dödsdom, nedfalla stel. nade af fasa på fängelsets halm, och unga damer, som kunna blekna vid blotta åsynen a! en blottad värja, kunna bjeltemodigt dricka I menniskoblod, för att rädda sina fäders lif, och kunna med stadiga steg vandra uppför schavottens smutsiga trappsteg. Efter betraktandet af sådana motsägelser uti