Aftonbladet – 6 juli 1846, sida 3

och riddaren Tham tjenstledigbet från d. 30 Juni till d. 25 nästk. Aug., samt förordnat geschwornern Lundbquist att bergshauptmanstjensten under tiden förrätta. — För icke länge sedan tilldrog sig i skogen, ett stycke från Mårtanbergs by af Rättviks socken, att en björn angrep en ko, som, jemte andra nötkreatur, vallades af en gosse och en flicka, samt skadade henne svårt. Gossen framskyndade genast med en yxa och gaf dermed björnen, som nu vände sig emot honom, ett så kraftigt hugg i nosen, att yxan fastnade och icke nedföll på marken förr än en stund efter det den sårade fiender, häpen öfver detta manhaftiga motstånd, begifvit sig på flykten. (St. K. L. T.) — Efter vanligheten har vid nu slutade beväringsmöte å Romehed Tunspojkar och den exercerande beväringen råkat i mer och mindre betydliga slagsmål. Ett sådant af allvearsammare natur lär ha egt rum Midsommardagen, och tumultet var till den grad våldsamt, att regementschefen sjelf nödgades ut för att stilla oväsendet. En och annan läpp och näsa hafva vid tillfället råkat illa ut, och troligen komma de vidare undersökningarna att utvisa, huru allt tagit sin början. Eljest är det anmärkningsvärdt, att den yngre Tuna-allmogen ständigt sätter sin ära i dylikt gräl: förmodligen anse de sig såsom socknens patroner, och följaktligen äfven som herrar på täppan. — Mora d. 23 Juni 1846. Lördagen d. 6 dennes blef bonden Gut Anders Olsson i Wämhus af åskan ihjälslagen. Mannen hade tillika med flere andra tagit sin tillflygt in i en qvarnstuga för att freda sig från det häftiga regnet, som då föll, och, under det matsäckarne anlitades, nedslog åskan, som träffade bemälde Anders Olsson, hvilken genast dog. — En soldat, som satt honom närmast, blef äfven skadad något i benen och under fötterne, samt är deraf ännu sängliggande. — En hund, som fanns inne i qvarpstugan, strök äfven med. Lördagen d. 20 dennes föll på en del ställen, i synnerhet i Wåmbhbus kapellslag, hagel, till ett dufäggs storlek, som sönderslog fönster på flere ställen. Någon skada å årsvexten, som här är ovanligt vacker, syntes ej. (T. f. F. L. o. 8.) Upsala d. 4 Juli. Det berättas att ett starkt hagel, som sist. thorsdags e. m. fallit i Jumhkihls socken, anställt en gruflig förödelse på rågåkrarne, der axen totalt afslagits, samt äfven på så kallade trindsäden, som också lärer blifvit förstörd. Här, närmast staden, fingo vi samma dag ett vackert jemt regn med på afstånd mullrande åska. Slottern är häromkring i dessa dagar börjad. (Corr.) Westerås d. 2 Juli. Sistl. tisdag föll ett mildt och länge efterlängtadt regn, som, ehuru otillräckligt, något uppfriskade den af torkan tvinande vårsäden. Höstsädet är här å orten i allmänhet mycket vackert och lofvande. (W. L. T.) Wadstena d. 4 Juli. Ett vackert och välgörande regn uppfriskade förl. gårdag den torra jorlen och svalkade den qvalmiga luften. Måhända var det dock för knappt att på de mest förtorade ställen hinna ned till rötterna; men vi ega örhoppning att snart få mera. (Geng.) Helsingborg d. 50 Juni. I går eftermiddag )asserade genom sundet ryska eskadern, bestående af 3:ne fregatter och ett linieskepp, på hvilket sednare storfursten Constantin befann sig ombord. Fartygen blefvo, det ena efter det andra, bogseade genom sundet af ryska ångfregatten Smelojp, om en längre tid legat på redden för att afvakta skaderns ankomst. Prinsen af Hessen hade från löpenhamn på ångfartyget Egir gått eskadern ill mötes. (H. P.)