Aftonbladet – 2 juli 1846, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — OLYCKSHÄNDELSER PÅ JERNBANOR. En omständlig undersökning häröfver bar nyligen blifvit anställd af en ibland jernvägsanstalternas grundligaste kännare i Tyskland, herr v. Reden, vid ett af honom hållet föredrag i Polytechniska Samfundet i Berlin, den 42 sistl. Juni. Afräknar man från olyckshändelserna de sjelfmord, hvilka några gånger förekommit på jernbanor (och hvilka icke äro att räkna bland olyckor som träffat jernvägsresande, emedan sjelfmördarne icke färdats efter ångvagnarne, utan kastatsig under dem), så befinnes att det menligaste förhällande, som ännu ägt rum på franska jernvägarne var 4 omkommen bland 235000 resande; detta förhållande gäller året 1840, då den stora olyckshändelsen tilldrog sig på jernvägen mellan Paris och Versailles. Det förmånligeste förhållandet åter var 4 omkommen bland 1321000 resande. På Englands jernvägar omkom 4 bland 64000 resande år 1840, och 4 bland 69000 år 4843; alltså flera jemförelsevis, än på franska jernvägarne. Inom 5 år skadades 4057 personer på evgelska jernvägar, eller 4 bland 95000 i medeltal, och bland dem omkommo 399. I Belgien var förhållandet som 4 bland 88000 år 4843 och som 4 bland 402000 år 1844. Från och med 1835 till och med 1844 omkommo på belgiska jernvägar 58 personer och 403 skadades. I hela Tyskland inträffade, år 1841, 4842 och 4843, blott 1 olyckshändelse hvart år, och: 4844 samt 4843 blott 2 bvart år. Sammanräknar man alla de olyckshändelser, som tilldragit sig på Europas semtliga länders jernvägar, så var det mest missgynnande förhållandet 4 förolyckad bland 494000: jernvägsresande, och det gynnsammaste 4 bland 8 889000. Jemför man det ena och andra med olyckorna på andra slags resor, så visa sig resorna på jernvägar som de -minst farliga bland alla. I Berlin t. ex. drunkna 40 till 50 personer hvart år, vid färdandet öfver vatten eller is, medan hela antalet af dem som omkommit på tyska jernvägsresor sedan dylika resor begynnts, ej Stiger till mer än 7 personer. I London förlora emellan 2350 och 300 personer lifvet hvart år, på allahandarsandra resor, eller flera än som skadats på samtliga jernvägarne i heia Europa, sedan sådana kommit i bruk. — Bref från Island af den 45 April omförmäla, att Heklas eruption ännu då fortfor i allsin häftighet. Den började, som bekant är, d. 2 September förlidet år och ännu her aldrig något dylikt fenomen på Island varat så länge. Utbrottet är alldeles förfärligt; tre eldkolonner uppstiga ur tre nya öppningar till en höjd af 14,400 eng. fot. De äro bredare än öns bredaste flod, Picersen. Flera höga berg hafva redan bildats af lavan, och stenmassor samt slaggstycken om V, tons vigt kastas af vulkanen halfannan mil. Is och snö, som under årbundraden betäckt berget, ha helt och bållet försvunnit och bortsmält. Floden Rungen bar derföre flera gånger stigit öfver sina bräddar: Man väntar med mycket intresse de från Göttingen till Islands undersökande afresta naturforskarnes berättelse. — TYSKA SKALDEN BärGErs grafär, efterlång eftersökning, funnen i Göttingen. En gammal skräd