Aftonbladet – 26 juni 1846, sida 2

Article Image
stundom krusiga; färgen af den här uppdragna varieteten är klart hvit med rosenröda och mörkt genomskinliga glandler; lukten mycket angenäm. Blomman bibehåller sig öfver 8 dagar i sin fulla prakt, och en stor utbildad lök kan frambringa ända till 50 blommor; vexten uppnår då en höjd af 4 till 6 fot. Ofver odlingen af de frösorter, som Trädgårdsföreningen utdelat i vår, förekomma i Föreningens årsskrift serskilda underrättelser, hvilka göra denna skrift nästan oumbärlig för hvar och en som fått dylika frön. Alven för den som ej sjelf är ledamot, och följaktligen ej kunnat draga fördel af utdelningen, är det interessant att veta hvad nytt man i fruktoch blomsterhandeln kan vänta genom denna utdelning. För hushållet har man t. ex. att påräkna ett slags Hvita Engelska Morötter, den sötaste bland alla morotsorter, och äfven den mest storvexta; hvar morot väger 4 skålpund och i goda år ända till 8. Bland eft-åriga kalljordsvexter kan man vänta Hvita och Röda Eterneller (Amobium alatum och Helichrysum macranthum); Jettesolrosor (Helianthus Colossus) 7 till 9 fot höga från Nordamerika; Nemophila grandiflora, med sköna blå blommor, från Californien; och Jettepensger (Viola tricolor maxima) med blommor om 2 till 3 tum i tvärmått. Bland de nya fleråriga vexterna utmärker sig Eleegnus hortensis, en buske, med silfverhvita blad, Primula cortusioides, från Siberien och Japan, med sköna röda blommor. En krukvext, Fuchsia corymbiflora, är den förnämsta bland sitt slägte, blommar hela sommaren, med 3 tum långa, karmosinröda blommor; en annan Gesneria zebrina, är en ibland de vackraste krukvexter; den har temligen stora afrundade blad, af sammetslikt utseende, skönt mörkgröna och med purpurfärgade ådror; de vackra blommorna äro röda. Föreningens utmärkte trädgårdsmästare, hr Miller, har äfven i år riktat Föreningens årsskrift med en interessant och för trädgårdsodlingens vänner serdeles vigtig afhandling: Om införandet af vilda vexter i våra trädgårdary. Då man vet att alla odlade vexter finnas vilda i någon trakt på jordklotets yta, måste äfven i vårt hemland träffas många, som förtjena odling och genom den kunna förbättras. Hr Mäller erinrar i detta hänseende om hvad som redan skett, och buru olika vildäpplen, vilda vinbär, stickelbär, morötter, palsternackor, silleri; sparris m. m. äro mot de odlade; en del af dem befinnas i vilda tillståndet osmakliga, andra äro giftiga. Den som först odlade den lilla Viola tricolor (Styfmorsfiolen, den vilda Penceen) tänkte visst icke på att den en gång skulle blifva favorit för våra flesta blomsterälskare. Med djup botanisk insigt antyder Förf. hvilka vextfamiljer, som lofva goda utbyten genom odling, och uppgifver å andra sidan dem, om hvilka man ej kan göra sig dylika förhoppningar. Han nämner sättet att inflytta, uppdraga, vårda och förädla dem, och ådagalägger genom exempel att flera lyckade försök med denna för våra hortikultörer nya konst redan blifvit anställda i Föreningens trädgård. Slutligen bifogar ban en Förteckning på skandinaviska vexter, som redan äro odlade eller förtjena att blifva det; såsom nyttiga eller såsom prydnadsvextern. Han harför ändamålet skilt dem åt i vissa hufvudafdelningar, nemligen: I) Fruktslag, för vanlig trädgårdsjord, vidare underafdelade i Träd, Buskar, Ortarter; 1) Köksvexter , nemligen Kilslag, Rotvexter, Sparrisvexter, Lökarter, Sallader, Bladvexter, Kryddvexter, Knölrötter, Ätliga Svampar; III) Träd, till parker och slöjd, såsom Löfträd med affallande blad, samt af första och andra storleken, och Barrträd; 1V) Blomstervexter, hvaribland Buskar, Slingvexter, Örter, nemligen Fleråriga, Tvååriga och Ettåriga; V) Vexter med afseende på lokala förhållanden, nemligen: För fuktiga ställen, Vattenvexter, För något skuggiga ställen, Fjellvexter. Inom hvar underafdelning finnas vexterna serskildt afsöndrade efter deras höjd, och deras blomningstid om sommaren, våren eller hösten; det är således allt hvad man behöfver veta för deras gruppering och för påpassandet af tiden för frösamlingen medan de ännu vexa vilda. Hr Möller har gjort allt hvad han kunnat för att bland samtlige örtkännare i landet vinna medarbetare för sitt syftemål. Antalet af de på denna förteckning upptagna inhemska vexter öfverstiger 450, och deribland träffas omkring 200, hvilka, så vidt ref. har sig bekant, ännu icke blifvit odlade. Den som är något närmare förtrogen med de sistnämnda i deras vilda tillstånd, kan Idet ej undfalla, att om hr Mällers verkligen Istorartade plan ginge i verkställighet (hvilket licke är så osannolikt), så skulle våra trädgårdar loch parker inom få år prunka med allt hvad l våra skogsängar, skogar, lundar, berg, kärr, Isjöar, åar och kuster nu erbjuda mest nyttigt leller mest utmärkt genom färgprakt, intagande former, eller vällukt. En elementarkurs i fa.Inerogamernas botanik för dilettanter skulle sedan kunna genomgås nästan utan behof af exI kursioner. Dessa behöfdes blott för den som ;) vill intränga djupare i det inhemska vextrikets kännedom och för verkliga vetenskapsmän. ) Hr Möller har äfven meddelat en praktisk Jafbandling Om uppdragning af Potatis genom frösådd och om några medel att hastigt för

26 juni 1846, sida 2

Thumbnail