Aftonbladet – 26 juni 1846, sida 1

RR —— —— Nm —— mm 2 portugisiska regeringen, på grund af quadrupelallianeen, sjelf begärde en sådan, och att i hvarje . fall, om ett sådant-b:s!ut kom till utförande, engelska sändebudet skulle få meddelande derom. Man trodde att Cortes skulle upplösas i slutet. af Juli och den nya kongressen sammankallas till Oktober. PORTUGAL: De öfver London erhållne underrättelser från Lissabon af d. 7 dennes synas vara fördelakItiga för den nya ministeren. Juntorna hade på flera ställen förklarat sig för denssmma, äfven den störa juntan i Coimbra, som har stort anseende, sedan ministeren. visat förtroende till Septembristerna och insatt dem i orternas högre administrationer, upplöst municipaliteterna i Lissabon och Oporto, som bestodo af Cabrals anhäpgare, och antydt sin afsigt aut äfven undanskoffa de militärchefer, som anslutat sig till Cabralska partiet. I penningväsendet och handelsrörelsen var likväl ännu stor förvirring. BELGIEN. Den 14 dennes hade den så kallade liberala kongressen egt rum i Bräössek Denna tilldragelse anses vara af stor vigt för utvecklingen af Belgiernas politiska lif, ty det liberala partiet I har derigenom gilvit sig en regelmessig organisation. Det är redan i två månader, som de liberale varit sysselsatte att bilda permanenta föreningar i flera hufvudorter af valdistrikten, samt afsändt deputerade till alla de mest inflytelserika män, för att förmå dem att öfver allt bilda dylika. I 40 städer och ännu flera landtdistrikter bafva redan föreningar uppstått och valt öfver 360 representanter till den nu hållna kongressen... Ett af de vigtigaste besluten vid sammankomsten d. 44 var, att man skulle genast söka att gifva valrätt åt alla så I kallade kapaciteter, det vill säga sådane som hafva den bildning, hvilken erfordras för valrätts utöfvande, äfven om de blott betala minimum af den i grundlagen stadgade valcensus, som är 20 gulden. Festen i Brässel för. den franska nordbanans imauguration hade börjat d. 44. Franska prinsarne mottogos af Konungen och Drottningen vid stationen. Den i nya stora salen vid denna station gifna bal var högst lysande. Salen är 400 rhenl. fot lång, 120 fot bred; taket uppbäres af jernpelare. :9000 personer rörde sig der obehindradt. ITALIEN. Diplomatien berättas vara ganska verksam i afseende på det förestående påfvevalet; isynnerhet söka Frankrike. och Österrike att vinna inflytelse dervid. När dessa makiers sändebud gjorde sorgbesök hos kardinalskongregationen straxt efter påfvens död, uttryckte de sma hofs önskan att kyrkan snart måtte bekomma ett värdigt öfverbufvud; men för att verka mera direkt, troddes kardinal-erkebiskopen af Saålzburg, furst Schwarzenberg, komma att deltaga i konklaven och der bevaka Österrikes intresse; ja, åtskilliga ville veta, att han, genom Österrikes inflytande, möjligtvis torde.få. sjelf sätta den trefaldiga kronan på. sitt hufvud. Detta snsågs dock i allmänhet för otroligt, då man ihågkommer att ibland de 269 påfvarne hittills räknats endast 3 Tyskar mot 216 Italienare, och att påfvevalen i den sednare tiden hufvudsaklizen fallit på Romäre. I Wien försäkrar man hvarandra om öster. rikiska armeens förstärkning i Italien, med 20,000 man. Till Ancona hade en österrikisk krig:flottilj af 4 fregatt, 2 briggar och 4 ångfartyg, anländt den 8 Juni och flera krigsskepp värtades, : TYSKLAND. I staden Liegnitz, i Schlesien, har tilldragit sig, att vid en i theaterhuset gifven konsert en röst bland hopen ropade: Marseljer-hymnen!x hvari genast största delen af publiken instämde, så att orkestern måste spela upp detta stycke. Nu lemnade. embetsmin, militärer m. fl. salongen, och blott en och annan stadnade qvar, för att anteckna de närvarandes namn. Dessa blefvo sedan kallade till polisförhör, jemte orkesterpersonalen. -Anföraren för denna förklarade, att då ingen lag fanns, som förböd Marseljerhyrmnens spelande, hade han ansett sig nödsakad efterkomma, poblikens enträgna begäran, MHärmed afstadnade saken, och man trodde att regeripgen i Berlin skulle vara förståndig nog, att icke vidare befatta sig dermed. Men inrikesministern lärer tyckt annorlunda. Befallning har nu ankommit från honom, att åter upp-, taga undersökningen; och sedan dess skynda en mängd personer att angilva sig i polisen,. såsom hafvande varit bland dem, hvilka begärt Marseljerhymnens uppspelande. I Menheim är spänningen så stark emellan trupperna och folket, att befallning nyligen blifvit gifven åt skiltvakterna, att gå med laddade gevär. För någon tid sedan omnämndes, att konung Ernst benådat en af de för oroligheter..a 1830 i Göttingen fångslade, d:r: Seidensticker, emot vilkor att ban begaf sig ur landet. Han afreste . då till Förenta Staterna, dit hans familj sedermera äfven begifvit sig. Subskriptioner för dem hafva varit i gång i Tyskland, och då den berömde Badiske deputeraden von I:zstejn nyligen tillkännagaf i en tidnisg, att han mottagit