sedan såg den ene efter den andre försvinna för att störta utför, var det alltid med en oviss fruktan om icke hela sällskapet skulle såsom en lavin af hästar, slädor och bönder öfversvämma mig. Uppför gick det visserligen långsamt, men långt ifrån så mycket som man skulle kunna tro, och efter ett par timmers dylik färd och oro hos den ovane, blef vägen jemnare till dess den vid Christiania förlorade sig i em bred och vacker chausse med trottoirer och dubbla al!er, emellan hvilka man inkom i staden. För att gifva dig; tillfälle att lättare föl:a mig, bifogar jag den lilla, rätt vackra karta öfver Christiania, som 4843 blifvit utgitven af en ingeniörofficer C. B. Roosen, känd för skicklighet i sitt yrke, men tillika för en varmare fosterlandskärlek än som i hans föreställning stod att förena med välvilja för de nya förbiåltanden och bröderna på andra sidan fjellen; hvadan han, högeligen missnöjd med de sympathier en hans bror i motsatt rigtning visade, och till följd deraf-skref det gemensamma namnet med endast ett 0, svarade aflidne landshöfdingen grefve Rosen, som frågade om icke de vore :slägt: nej inte jag, men förmodligen min bror. . å Christiania lirger till nästan tre fjerdedelar omsluten af Christianiaforden, som utgör sluet af den långa vik, hvilken från Nordsjön går in emellan Norges vesira och östra landskaper. På yttersta spetsen och således mest omkringluten ligger Aggerhus fästning, till någon del ufskiljd från staden med graf och vall, hvilken ;ednare tjenar till promenad, ett annat Carl XII:s torg. Med sina olika och äfven irreguiert belägna byggnader och torn bar Aggerhus ästning likväl ett imponerande utseende. Det ir slott och fäs ning, fastän utan alla grännlåer och prydnader, om man undantager det vackra kopparklädda tornet,