På ena sidan om fästningen är Pipervigsbugten med Pipervigen, en obetydlig förstad, men förbi. hvilken går den nya vägen, promehaden eller gatan, hvilket detoi en framtid kommer att blifva och kallas, som leder till Kongeboligen eller. slottet, beläset på en höjd, nu endast en jemn, nedåt staden -decerande plan af ganska betydhgt omfång, men hvilken varit ett belt fjell, som också synes på ett och annat ställe, bortsprängdt och planeradt för den högst betydliga summan af 499,000. specier elier 400,000 svenska r:dr r:gs.. Om min från slottet vidare vänder sig åt venster, har man förstäderna Bierg, Hammersbourg med kyrkogården och: derutauför den gamla Agers kyrka. Fjer-dingen, universitetets botaniska trädgård, kallad Töjep, förstäderna Grönlandsleret och Vaterland. Vi äro nu på andra sidan om staden och fäöstningen vid Björvigen, som åtskiljer ståden och den strand, der Gamle Byn, Opslo, Christianias moder, ligger med sin urgamla och mörka kyrka. Som du ser på kartan är Christiania, åtminstone dess äldre del, en ganska regulier stad och så regulier till och med, att man i mörker, då man ej kan skönja: de blåa teflor med guldbusstaiver, som i gathörpen undervisa om gaornas namp, har länge svårt att blifva nog hemmastadd för att icke taga ett hörn för ett annat. På längden gå parallelt Östregaden, Prindsens gade, Toldbodgaden och Raadiuusgaden, hvilka på bredden:i räta vinklar sköras af lilla och stora Strandgaderna, Skippergaden, Dronningens gade, Kirkesaden, Kongens gade, Nedre och Örfre Siotsgaderna, samt Nordre gaden. Dessa getor äro bredare än gatorna i Stockholm, för det mesta stenlagde med tuktad sten och försedda med för två personer i bredd väl tillräckliga trottoirer, beligda med stenflisor; men deremot utan några öfver gatan gående rännstenar, som vi i Stockholm så -ofta