Aftonbladet – 18 juni 1846, sida 2

lyckade scenerier och förvandlingar, hvaribland synnerligen en, der Arlequin skjutes i stycken och sedermera benen, kroppen, armarna och hufvudet hvar för sig presenteras och sättas ihop inför åskådarens ögon, så att Arlequin blir hel igen och i ögonblicket åter är lefvande, vann en allmän och stor sympathi. Det ser ut, som om dessa representationer skulle komma att få tillopp af den svenska allmänheten ej mindre än de haft i Köpenhamn; ty det hela har någonting elegant och så att säga af prima qvalitet, någonting af verklig konst. Danserna äro äfven både med nätt smak komponerade och graciöst utförda, och samtliga damerna hafva ett fördelaktigt utseende, hvilket äfven är ett godt item. — — Red. har blifvit anmodad införa följande: I anledniog af den i Studentbladet Jm 29 införda berättelse och dervid tillagda omdömen öfver H. H. Doktorn och Erkebiskopens yttranden i afseende på den studentkoncert, som var ämnad att anställas förlidne Pingstdag, hvilken tidningsartikel blifvit i Aftonbladet MM 4124 aftryckt, anse sig undertecknade böra afgifva följande förklaring. Då vi thorsdagsaftonen den 28 Moaj hade äran samtala med H. H. Erkebiskopen, yttrade H. H., att det förundrade honom att man icke funnit det olämpligt, att på Pingstdsg:n anställa en koncert, der profan musik uppföres. H. H. fästade vår uppmärksamhet derpä, att Pingstdagen är en af Christendomens trenne största högtider, att dessutom denna dag nattvardsbarnen skulle begå sin första nattvardsgång, och på det mindre passande deri, alt kort efter dess slut en koncert med verldslig musik upptager allmänna uppmärksamheten. Slutligen, såsom et tillägg, fästade sig H. H. äfven dervid, att på en sädan dag skulle uppföras en chör af belt och hället hednisk syftning, ehuru för öfrigt innehållande en estbetiskt skön musik, hvarföre älven H. II. uppmanade vss att icke utesluta denna chör, dä koncerten skulle kunna gifvas Annandag Pingst, på hvilken dsg, såsom en mindre högtidsdag, H. H. ej fann denna koncert opassande. Detta, som nu är anfördt, var innehållet af hvad H. H. yttrade till oss, och hvilket vi vid sångarnes sammankomst äfven nämnde. Och ha vi ansett oss böra afgifva denna förklaring, då detta H. H:s samtal med oss blifvit i Studentbladets artikel åberopadt. Upsala den 3 Juni 1846. W. E. Svedelius. Osc. Meijerberg. Curator Curatorum. För tillfället ledare af . studentkoncerten. (Insändt.) Med anledning af landshöfdingen baron Ridderstolpes i Aftonbladet för den 48 sistlidae Maj omnämnde inbjudning till aktieteckning, (ill befordrande af ökad ladugårdsafkastning, medelst ett ins:itut för danandet af förestårderskor och dejor, tog sig undertecknad friheten, genom Aftonbladet af d. 23 i samma månad, till förslagets upphofsman framställa trenne frågor till besvarande, nemligen: Hvem är chef för institutet? Hvarest kommer detsamma att inrältas? Hvad säkerhet erhålla aktie inrehafvare för ak ticbeloppet! ? Sedan dess har undertecknad först i dessa dagar haft tillfälle inhemta den i Dagbladet för den 22 Mo3j införde inbjudningen, och finner af densamma, alt grundade skäl till dessa frågors framställande, med undant:g af den första, förefunnos. Hr landshöfdingen utlofvar i inbjucningens 2:a endast 5 proc:t ränta å sklierna, då deremot i andra bolag aktie-innehafvarne erhålla all den vinst, som kan uppkomma, sedan erforderlige omkostnader: och utgifter äro afdragne och en del af vinsten till reseryvfond blifvit afsatt. Ilvem tillfaller således här vinsten, som möjligtvis öfverstiger de utlofvade 5 proc., och hvem tillskjuter medel om institutet ett eller annat år drifves med förlust? — För öfrigt tillkännagifver hr landshöfdingen, att behöriga dokumenter til! säkerhet för aktiebeloppet, så till kapital som ränta, till honom äro sflemnade, hvilka först efter aktie-inbetalning skola öfverlemnas till en styrelse, som efter fullteckningen bildas. I följe häru:af skall aktioinbetalningen först försiggå, och efteråt erhåiles, utaf den blifvande styrelsen, kännedom om säkerhetsdokumenterns; då det deremot vid inbjudning till aktieteckning alltid plägar vara tvertom. Slutligen festställer hr landshöfdingen i 5 afgiften för erhållandet af det fullärde tjenstefolket, och i 6, 7 och 8 hvilken skicklighet detsamma vid utgångsexemen skall äga, ehuru sådant borde ske af bolaget eller dess styrelse. Förr än de af mig framställde frågor och i synverhet den sednare nöjaktigt besvares, kan ett dylist institut ej vinna särdeles förtroende hos verkliga patrioter och i synnerhet ej hos den mindre bemedlade delen deraf, som enligt 4 lemnas tillfälle att ädsgalägga nit för sannskyldig nytta. Lanrdtbrukare ifrån Småland. SAMMANDRAG Pr AE sp da mA HM Af