os aft Rn kun. tt AR VT hr Rn dag ej f fullt så talrik, som i går. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. — En musikus, hvilken nyligen hitkommit från Norge, hade i förra veckan några anfall af feber, såsom det förmodas i följd af förtärdasstarka drycker. Under en ljus mellanstund yttrade patienten sjelf sin fruktan för delirium, och fältskären, som åderlåtit och vårdat honom, varnade den sjuke, hvilken han fann hafva naturliga arlag för blodcongestioner åt hufvudet, att afhålla sig från spirituosa. I fredags var patienten bättre, men på lördagen föll han åter i yrsel och man såg sig nödsakad att låta en karl vaka öfver honom natten till sistl. söndag. Den sjuke begagnade imedlertid, enligt föreskri:t, kalla omslag på bufvudet och tömde under söndagsnattens feberfantasier ett par karafiner vatten. Mot morgonen syntes han lugn och stilla, och hans vaktare vågade, på hans begärap, att lemna honom på en stund, för att hemta ytterligare en karafin vatten åt honom. Detta var omkring kl. 6 på morgonen. Då karlen återkom, fann han, till sin stora bestörtning, den sjuke i begrepp att med en rtakknif skära af sig halsen; men vid det anskri det förskräckta vittnet upphof, släppte han kriven, hvilken den andre nu skyndsamt upptog och medförde då han sprang efter bjelp åt den sårade patienten. När straxt derpå flera personer inkommo i den sjukes rum, höll han på att med en sax ytterligare sarga sig i halsen; men ban var nu så svag och utmattad, att det. utan svårighet lät sig göra att få makt med honom, hvarpå han blef förbunden och, för erhållande af den vård som videre ver nödig, afförd till lasarettet. Fältskären, som skött honom, har upplyst, att patientens blessyr består i en fyra tum lång skåra, men hvilken ej träffat något större blodkärl eller genomträngt luftstrupen; ehuru äfven denna biifvit träffad deraf; och att således ingen fara för lifvet förefinnes. — På kämnersrättens 4:sta afdelnipg förekom i går följande mål. En hustru hade instämt sin man för det han i vredesmod slagit henne blå och blodig, så att hon legat afsvimmad och i 44 dagar haft mehn af denna väldseamhet. Käranden beskref, hurusom mannen, under sitt frieri till henne, betviflande framgången deraf, yttrat föresats att göra af med sig i händelse frieriet misslyckades. Huru en sådan, såsom det vill synas exalterad kärlek kunnat, efter ännu icke förflutna 4 års tid, som dessa makar varit gifta och hvarunder de sammeanaflat tvenne ärnu lefvande barn, öfvergå till den ytterliga grad af bitterhet, att mannen slår hustrun blå, hvilket han, under förnekande utaf det öfriga af misshandlingen, erkände, hänn ej i dag blifva utredt; men då factum imedlertid är gifvet, företer detta förbållande ett nytt bedröfligt exempel, bland de många, på den lättsinnighet, hvarmed äktenskapsförbindelser ingås. Dennarättegång har dessutom sin särskilda märkvärdighet, i thy att hustrun icke allenast i stämningen antydt, utan äfven nu muntligen utvecklat angifvelse mot mannen att hafva begått det i 51 kap. Missg.balk. med benämningen bodrägt beskrifne brott — en anklagelse, som, efter hvad vi bört sägas, icke på längre tid skall hafva vid Stockholms kämnersrätt förekommit. — En tjenstepiga hade till samma , domstol instämt. sitt busbondfolk för det hon utan skäl blifvit vräkt ur tjensten. Tillspord om enledningen till vräkningen, uppgaf pigan, att herrn klappade på henne. Fick du stryk? frågade comarn. Nej, Gudbevars! men jag kan ej säga något mer,. Omsider förklarade kon saken så, att herrn bara smekt och klappat henne, men det hade burit så illa till, att frun under tiden inkommit i rummet och, bemärkande klappningen, antydt pigan att lemna tjensten. Denna uppgift bestred husbonden, under förmälan att han och hans hustru gemensamt uppsagt pigan, i anseende till förekomne anledningar till otrohet å hennes sida. — Drätselkommissionen har nyligen upptäckt oriktigheter vid bokföringen af slussmedelsuppbörden här i steden, samt af sådan anledniug genom tidningsannonser anmodat innehafvarne af under tiden från och med Mj månad 4841 till och med den 253 sistl. utfärdade qvittenser å afgilter, erlagde för slussens passerande, att sådana qvittenser å stadens kammarkontor förete; och af Dagbladet inhemtas nu, att stämning till kämnersrätten blifvit af stadens ombudsman uttagen å slussmästaren Sandell, med yrkande om ansvar för det af S. i specialerna öfver den honom anförtrodda stussmede!suppbörd en mänga slussafgifter äro upptagna till betydligt lägre belopp, än han verkligen uppburit och af de trafikerande blifvit erlsgde. — Uti lärftskramhandlaren Falkmans bod vid Drottninggatan föröfvades inbrott natten till sistlidne onsdag, hvarvid en holländsk dukat, några silfvermynt, 44 å 42 rår i småsedlar, några silfverbeslagna sjöskumspiphufvuden samt ett parti af de i boden befintliga kramvaror tillgrepos. Polisuppsyningsmännen Ytterberg, Lambert och Jacobsson lyckades att påföljande thorsdag ertsppa tre f. d. korrektionister, J.F Törnqvist, J.G. LundLR KL TT wT