Aftonbladet – 13 juni 1846, sida 2

Article Image
FKA nn a ere i vagn, och jag måste skynda så fort som möjligt, ty klockan ett hafva vi stämt möte vid jernvägen till St. Germain, der vi uppgjort stt lustparti. — Ah! sade Sterny, äro fruntimren dernere; jag skulle vara mycket smickrad, om de b-bagadegöra mig den äran att stiga upp ett ögonblick. — Ack! herr markis, utropade Prosper. Detta utrop skulle på en gång betyda: de hafva icke vågat, derföre att ni är en förnäm berre, och det vore mindre passande då ni är ungkarl och af ett tvetydigt rykte. — Gå då ned och anmäl min vördnad, sade Sterny, fast det är sannt, jag Var på väg att gå ut... jag skall följa er till vagnen. Kom! Utan att afvakta Prospers svar, 108 han sin hatt och gick ned. Hans vagn höll under porthvalfvet, och vid åsynen af sin herre, ropade kucken åt Prospers hyrvagn, som stängde inkörsporten, att köra undan, under det han satte hästarne i rörelse. Ett englabufvud tittade fram ur hyrvagnen för att bese det vackra ekipaget Vid åsynen af Sterny, som åtföljd af Prosper nalkades, drog sig deta hufvud hastigt tillbaka. Det var Lise. Lecnee gick fram till vagnen, Jät öppna dörren, steg upp på fotsteget och helsade på fru Laloine; Prospers hustru och Lise, som suto uti baksätet under det att heri Laloine och herr Tirlot, brudriddaren, intoge framsätet. Denne unge mans närvaro förargade Sterny; det var säkert en friare, Imedletid antog ban en så lugn uppsyn som möjlig! och sade till fru Laloine: — Jag har, min fru, icke velat försumm: detta tillfälle att ännu en gång uttrycka min erkäncla för er godhet emot Prosper, och om jag icke fruktat att falla besvärlig, skulle jag sjelf infun nit mig, för att framföra helsningar från min far — Ifrån er far? sade herr L210ire. — Ja! min herte, sade Stierny, det var Lans person jag vid Prcspers giftermål föressällde och som, det ålig mig att redogöra för mitl uppdrag, bar jag underrättat min far om der hedrande förbindelse Psosper ingått, och uti det svar jag ifrån hozom erhållit är jag ombeddsat till er framföra hans innerliga tacksägelse.

13 juni 1846, sida 2

Thumbnail