Aftonbladet – 11 juni 1846, sida 1

I 4 ARV VARI PE FE EFT, PE AF UPA 54 UP-eBEn IDSVERBER UV Lördagar, kl. 8 f. m. Dagens utländska poster medförde tidninga från Paris af d. 4, från London af d. 2, sam från Hamburg af d. 3 dennes. PORTUGAL. Ifrån Lissabon gå underrättelserna till oci med den 20 Maj. Grefve Villa-reals d. ä. för sök att bilda en kartistminister hade ej lyc kats. Han hade vändt sig till Silva Carvalho I Fonseca Magalhaes och Florido Feraz, mel dessa hade rådit drottningen att vända sig til hertigen af Palmella. Denne hade först d. 4! om aftonen kommit in till hufvudstaden frår sitt landtgods, och åtagit sig att försöka bild en koalitionsminister. Grefve Lavradio skull få utrikes-, grefve Tojal finans-, Souza A2enedt (en Miguelit) justitie-, Sa da Bandeira (en sep tembrist) krigsportföljen, o. s. v. Imedlertic kunde denna sammansättning icke heller till fredsställa folkpartiet (Septembristerna), som detta ögonblick har stort inflytande i nästar hela landet; insurrektionen har i följd dera gripit omkring sig, med en alldeles ovanlig fart, och ännu den 20 Maj var ingenting af. gjordt. Hela provinsen Beira var i uppresIning: 5000 man insurgenter hade ryckt in i Coimbra. Regeringens trupper hade äfven dels I blifvit afväpnade af folket, dels förklarat sig I ; f icke vilja strida mot det, i provinserna Minhc och Tras os Montes; i Alemtejo och Algarbien, var allt färdigt till uppresning. Öfverallt yrkade man bröderna Cabrals aflägsnande ur all I maktinflytelse. Costa Cabral hade måst lemna Oporto, der han med diktatorisk makt någon tid lyckats att motstå uppresningen i norra delen af landet, men hvilken sedan så framgått, att äfven Oporto lärer nu förklarat sig. Midt under hela denna förvirring voro regerande hertigen af Sachsen Coburg med sin hertiginna anländsa till Lissabon, för att besöka drottningen. SPANIEN. Härifrån omtalas, att äfven portugisiska gränsfästningen Almeida höjt uppresningens fana. :ISpanska generalen Calonge, med regementet lAsturien, observerar vid Aldea del Opisco händelserna och bevakar gränsen. De flesta berättelserna antyda en stark reaktionär syftning bos regeringen och hofpartiet. Man vill aflägsna Mon och Pidal och få in Pacheco samt några andra konservativa moderados. Afven vill man upplösa provincialregementerna. Ett rykte gick, att Portugals drottning blifvit af Spanska regeringen ombedd, att föreslå prins Leopold af Sachsen Coburg att begära drottningens hand; men Isturiz skall hafva förklarat, att det ej så är; och att drottningen kommer att få välja sjelf hvilken hon behagar, blott icke grefven af Trapani. Man vill tyda den salut, som storfursten Corstanlin gilvit vid Algesiras för spanska flaggan, såsom ett bevis på drottning Isabellas erkännande å ryska regeringens sida. FRANKRIKE. Deputerade-kammaren förkastade Olilon Barrots amendement med 220 röster mot 147, och sedan Thiers och Guizots strid om en sann konstitutionell styrelseprincip såsom vanligt ändats, utan att medföra något resultat, har budgeten fortgått, på ett sätt, att National derom yttrar: sedan machinen!tre dagar varit uppeldad, måste den nu röra sig hurtigt. Vi gå med en medelhastighet af 8 millioner francs i timman, och hafva blött två gånger stadnat, en gång vid theaterns port och andra gången vid prefekturens dörr,. Det tros att deputerade-kammaren den 43 dennes kommer att åtskiljas. Den 4 öppnas pärskammarens förhandlingar angående Le Cortes högrhålsbrott, och lärer sedan åtskiljas vid midsommarstiden. Til franska eskadern i Maxikanska viken hade redan förstärkning blifvit afsänd, och ännu flera krigsskepp skola oförtöfvadt afgå. Hr Lagrenee och de fleste deltagande personerna i missionen till China hade ankommit till Marseille. Utom en hop chinesiska märkvärdigheter och skänker för kongl. familjen, medför han en lefvande Papu-öbo. Grekiska frågan lärer ännu icke vara bringad till enigt slut mellan kabinelten i S:t James och i Tuilerierna. Man fordrar Piscatorys återkallande å ena och Sir E. Lyons å den andra, men intetdera afhöres. Courier Francaisp uttrycker sin fröjd öfver den seger, som handelsfrihetens princip vunnit