Aftonbladet – 9 juni 1846, sida 2

Finsponga-malm , som i mantal nog står. Stämman, som höjes, . Genast det röjes Likhet med Motala ström, der han går. Låtom oss klinga, Halfvor tåls inga, Nej, uti botten man dricke här ut. För presidenten MH Samtlige pränten Vördnad och vänskap i vingudens lut. Hurra och vivat För den, som lifvat Och oss kan lifva till lefnadens slut. Fes:en fortfor oafbruten till slutet af Maj och ett litet stycke in i början af Juni. Här knöts icke blott det lumpna broderskap, som börjas och slutas med ett glas punsch, utan här fanns mening i broderligheten. Personer, som förr aldrig sett hvarandra, närmade sig här med öppen famn och öppnadt hjerta, och ett stort förbund slöts kring Östergöthlands fana. Annandag Pingst användes förmiddagen, liksom gårdagens, att, så vidt tiden och helgedagen medgaf, bese Norrköping och dess inrättningar. Till middagen voro samtliga Gilles-bröderne af invånare i Norrköpings stad inbjudna till en lysande backett på det utanför staden belägna, vackra Himmelstadlund. Bacchus och Ceres hade här med slösande frikostighet uppdukat sina håfvor, hvilka under musikens toner tömdes. Det är så trefligt och dito muntert; Så satans godt man mår — Så godt man mår. Norrköpings borgmästare, herr assessorn och riddaren Lagergren tolkade med några uttrycksfulla, till tanke och känsia talande ord en skål för H. M. Konungen, under hvars visa spira Östergöthland blomstrar och tillväxer. Skålen tömdes med en, om möjligt, större entusiasm än föregående dagen, visande att Östgötarne äro ett royalistiskt och konung Oscar varmt tillgifvet folk. Våra värdar egnade derefter sina gäster en med följande sång accompagnerad skål: