tUuanlapatuc IROIH ROTIL LiU2 lvlja CILCP. LEFNADSSÄTTET PÅ MANILLA. Utdrag ur ett bref från svenske och norske handelsagenten hr Liljzwalcb, hvilket blifvi oss benäget meddeladt. Manilla är en vacker ort, jag vill ej säg: stad, ty husen äro väl försedda med höga stors rum, men erbjuda ingenting för ögat, och ärc ej besvärade af någon arkitektonisk prakt; stäl let är för öfrigt i anseende till folket och des: lefnadssätt alldeles olikt de öfriga österländerna Allt är här formadt efter gamla spanska brul och plägseder; sjelfve indianerne, som alla äre kristne, med undantag af de ännu ej underkufvade bergfolken, hafva i sitt sätt att vara mera likhet med sydeuropeer, än med österländare. I hög grad sorglöse och begifne på lyx, samla de aldrig något för ålderdomen eller till arf åt sina barn. Våra föräldrar, säga de, hafva icke lemnat något åt oss, och således få våra barn äfven bjelpa sig utan. De använda i synnerhet mycket på sin klädsel, som är kostsam, och man kan här träffa mer än ett aftryck af Don Ranudo di Colibrados och Don Juans kända typer. Om söndagarna ser man qvinnorna bära klädningar, som kostat 30 till 40 dollars, och karlarne bära då skjortor eller bluser, af ett tyg, kalladt pinia, tillverkadt af ananasträdets bast, och som är finare än kammarduk. De äro dessutom ofta broderade och kosta från 24 till 50 rdr stycket. Bland härvarande indianernes qvinnor ser man ej sällan verkliga skönheter, hvilkas stora svarta ögon och till hälarna nedhängande hår skulle göra furore blånd våra ungherrar. Hvarje eftermiddag far hela den moderna societeten ut på promenaden, der 4 åa 200 ekipager mellan klockan fem och sju köra upp och ned, alldeles såsom hos oss på Djurgården om söndagseftermiddagarna i Maj och Juni. Man ser der ej sällan en medelålders dame, omgifven af yngre fruntimmer, rökande sin cigarr i vagnen. De damer, som äro födda i Spanien, röka likväl ej publikt, utan stänga in sig i små konklaver till rökning och konversation om sin nästa, då den föregående promenaden och toiletterna dervid lära genomgå en komplett mönstring; men mestizzerna eller de här födda genera sig icke. Här fianes äfven en publik societet, kallad la Reunion, der jag på en bal såg flera damer röka cigarr i rummen närmast intill danssalen. Spsnskorna äro i mitt tycke här icke så vackra som mestizzer och indianskor. Blott några få af dem tala fransyska, ej en gång hennes excellenza, generalguvernörens gemål, som likväl är ytterst artig, och på äkta spanskt bombastiskt språk sade mig, att hennes hus och allt hvad deri finnes står till min tjenst, utan undantagn. Hvarje afton efter promenaden ser man alla större hus eklärerade och besökande vandra ut och in till klockan 40 eller 11. I de spanska husen bjudas inga förfriskningar, men i de engelska och amerikanska får man thö samt i somliga en kall souper. Här tillverkas brodcrier på pinia, de vackraste och dyraste jag sett, allt arbetadt af indianer och iräianskor. Till drottningen af England sändes nu en klädning af detta slag, som kostar 4800 rdr, näsdukar å 200 rår stycket, en långshawl för 4000 rdr. Den som ej sett detta arbete kan svårligen göra sig begrepp om des: finhet. Landet är af naturen i hög grad gynnadt, och det behöfver blott en något förståndigare styrelse, för att erbjuda en slösande välsignelse i sina produkter. Detta är likväl föga att hoppas, så länge så liten stadga råder i sjelfva moderlandet, i följd hvaraf också ingen kraftig omsorg kan egnas åt nödiga förbättringar ikoloniens förvaltning. EET NY Armin Å Å TF YMER FF ÖÅ AR År ALA