genom vestra elferenen, uppfångats vid Skoghall och Hammarösjön, hvaremot allt det genom östra utloppet utflutne, med undantag endast af det vid stenbron stadnade, med nordvestlig vind utdrifvit åt Wenern. Det förbi staden passerade timret säges hafva uppgått till mellan 8 och 42,600 tolfter. — Götheborgs Handelstidning omtalar, utur ett bref från Köpenhamn, att Oehlenschläger nyligen fullbordat ett större dramatiskt arbete, som skall hafva i hög grad öfverraskat och intagit dem, som afhört dess uppläsning. — Skånska tidningar omtala, att nigra af Kongl. teaterns utmärktare artister, hvaribland: br och fru Liedberg, br och fru Strandberg, samt hr Lars Kinmanscön,. i slutet af Juli väntas till Christianstad, för att der gifva tre representationer. — Följande stycke i Götbeborgs Handelstidning för den 28 M3j torde förtjena, uppmärksambet: Postoch Inrikes-Tidningar hafva tyckt, att näst Englands och Amerikas vidtutseende tvister om Oregongebietet, knappast någon offentlig företeelse fäst så mycken uppmärksamhet hos svenska tidningsläsare, som det så kallade inbördes kriget mellan de mer och mindre radikale tidningarne här i lJandet; samt anför såsom exempel de skiljaktigbeter, som visat sig emellan Aftonbladet, Dagl. Allehanda, Handelstidningen, Najaden, Östgötba Correspondenten, Barometern m. fl., äfvensom Winterbladets och Allehandas olika uppfattning af samma frågor, m. m. Posttidningen har härvid förgätit, att ingenting kan på ett mera evident sätt ådagalägga och bevisa vsannfärdigheten af den kopservativa pressens påståenden, dels att landsortspressen står under Stockbolmsbladens träldom, dels att de liberala organerna i bufvudstaden och landsorten skulle vara organer för ett parti, en liten bop missnöjda, radikaler, republikaner, socialister, 0. s. v. Just denna ofta nog förefallande yttring af olika opinioner visar bäst at allt, att samteliga dessa tidningars ledande eller korresponderande författare bandia af ren öfvertygelse om det allmänna tänkesättets uppfattning och sina egna begrepp, omdömen och uppriktigt välmenande afsigter. — ap — De utländska nyheterna ifrån de länder, hvarest de politiska skådespelen genom de allmänna ärendenas beroende af representativa församlingars beslut äga en mera dramatisk hållning och större offentlighet, äro äfven för oss svenskar, ehuru vi ligga, så att säga, i ett börn af verlden, af stort intresse, synnerligen derföre, att partiernas ställning till och operationsplanen mot hvarandra ofta erbjuda träffande jemförelsepunkter med hvad hos oss sjelfva föregår. Ett sådant exempel hafva vi i mnärvarande stund ifrån Eagland. Läsaren erinrar sig sannolikt ännu sedan några år tillbaka, då den så kallade Whigministeren frånträdde regeringen och en Toryminister i stället uppträdde, med sir Robert Peel i spetsen, och den sistnämnde då lät förmärka, att åtskilliga reformer skulle komma i fråga, huru Torypartiets tidningar jubilerade deröfver, och prålade med den örsäkran, att det nu nogsamt skulle visa sig, att de konservatives mening visserligen icke vore att tillbakahålla förnuftiga förbättringar i statsskic;et; men se, till deras utförande dugde icke någon af de liberala statsmännen; det måste vara en konservativ dertill, o. s. v., och likaledes är det i friskt minne, huru Svenska Biet, saligt i åminnelse, för Sverges räkning efterapade samma språk å de konservatives vägnar härstädes och förmente, att blott oppositionen här icke komme till makter, så skulle svenska folket nog blifva försedt med hvad som nödtorfteligen erfordrades af statsförbättringar. Den egentliga och korta meningen af denna fras, såväl på det ena som andra hållet, var nemligen i bufvudsaken ingen annan, än att partiet och de oligarkiska intressen, som deraf representerades, skulle få behålla väldet, oeh folket för några år afspisas med en eller annan obetydlig jemkning i missbruk, hvilka behöfde helt och hållet upphäfvas för att tillfredsställa nationen. FE TR a a ene nn a——— EE ------W