Aftonbladet – 29 maj 1846, sida 3

— ÅNTIQVARISET FYND Från Molde berättas, att man den 42 dennes, vid uppgräfning af ett jordstycke på gården yttre Stangvig på Nordmör, funnit tvenne guldmynt, stora såsom norska tioskillingsstycken, men något tunnare. Det ena visar på åtsidan en man i stående ställning, iklädd en kappa eller rock med vida ärmar, hållande ven: stra handen på bröstet och i den utsträckta högra bärande ett lam. Frånsidan visar ett Vapen i flera fält, hvaruti man vill se ett, om ej tvenne, Vingade iejon. På afskärningen finnas latinska och munkbokstäfver. Det andra myntet har på åtsidan en liknande figur, som det förstnämnda. Han har till höger en hjort och i venstra handen en kardinalseller biskopsstar. På hufvudet bär han spetsig mössa. Frånsidan af penningen har äfven ett flerdeladt vapen, men figurerna kunna ej mera urskiljas. Båda mynten lågo blott 6 tum under jordytan, på ett underlag af sand, blanka och rena, som om de nyss blifvit ditlagda. (P. o. I. T.) — ÅLGERIETS RIKEDOM PÅ SALT. IenafFranska Vetenskapsakademiens sednaste sammankomster bar föredragits en. afhandling: af bergsingeniören Fournel öfver tillgångarne på salt i Algeriet. Redan en blick på sjelfva kartån öfver denna provins antyder, att förrådet är ymnigt; på snart sagdt otaliga ställen ser man bäckar med namnet Oued melah, (saltbäck) och i stor mängd förekomma äfven benämningarne Shott (ealtsjö) och Sehkra saltdam).. Gräfver man, så träffar man på få me.ers djup rika saltlager, och dessa höja sig stunlom som små berg öfver jordytan. Invånarne besagna bäcksaltet. Genom Algier löpa tre parallella jaltsträckor; den sydligaste och största kan spåras inda från Döda Hafvet till Cap Verds-öarne; alla re ligga på lika afstånd ifrån hvarandra. — EN MÄRKLIG STÖLD har för kort tid sedan lifvit upptäckt i Leipzig. För några år sedan vortkom ett: med posten från Frankfurt till Bet