lott i Preussen, mer än 70 millioner thaler 17 !, million rdr res) nedlagda i jernvägar, och 90 millioner thaler fordras ytterligare, till ulländningen af sådana som blott hunnit påbörjas. Skulle åter alla de af regeringen okrojerade jernvägsanläggningarne utföras, så behöfver man änru 4350 millioner. En mängd nya masugnar, jernbruk, machinverkstäder, vagnfabriker och andra industriella anstalter hafva kallats till lif gezom denna storartade uppfinning, med hvilken kapitalisternas spekulationsanda drifver ett börslotteri, hvars like i omfång hittills varit obekant för verldens tideböcker, och hvilket ger lika oerhörda vinster som förluster, under de svåraste penningebrytningar. Eiter många misstag å statens sida, i afseende på denna nya sambhällsföreteelse, har vår regering ändtligen insett, att de närvarande penningetillgångarne och bankanstalterna ej passa längre för handelns och näringsflitens närvarande skick; hon har, åtminstone till någon del eftergifvande för allmänna tänkesättet, lemnat utsigt till en bankreformalion. Statsbankens monopol kommer att upphöra och stiftelsen af privatbanker att tillåtas; likväl fattas härvid icke omsorger till statskassans fromma. Det bar nämligen blifvit bestämdt, att statsbanken skall ifven blifva sedelbank, föröka sitt kapital med 10 millioner tbaler och utgifva bankosedlar, som mottagas i alla statens kassor; och utgifningen kommer att kontroHeras af riksgäldsförvaltningen. En kabinettsorder af den 40 sistl. April fastställer allt detta. Man är likväl på intet sätt belåten med åtgärden; ty de omförmälta privatbankerna äro ganska problematiska; dels derföre, att statsbankens fördel skulle komma att lida genom dem, dels emedan nyssnämnde kabinettsorder stadgar, att samtlige lottägarne i en privatbank skola, en för alla och alla för en, ansvara för privatbankens samtliga operationer. Men på ett sådant vilkor ingår ingen så lätt här i landet. Stadgandet om statsbankens kapitalförökning och sedelutgifning förklaras i alla våra tidningar för lagstridigt, emedan det icke låter förena sig med stadgandet af den 47 Januari 4820, enligt hvilket förökandet af statsskulden, så väl som införandet af pappersmynt, mottagligt i preussiska statskassorna, icke tillåtes på annat vilkor än riksständernas samtycke. Men då här ännu ej finnes någon riksståndsförsamling, och det nyssnämnda stadgandet icke är upphäfdt, så protesteras från alla håll mot kabinettsorderns sätt att kringgå detsarama. Troligen bryr sig regeringen dock ej särdeles om protesterna. I allmänhet befinner sig vår handel i samma oro, som allt annat. Skyddstullarne och bandelsfriheten hålla oupphörliga vapenskiften sinsemellan. Sista tullkongressen i Karlsruhe, der Baden, Bäjern och Wärtemberg yrkade förhöjning i skyddstullen, har efterlemnat en djup söndring emellan Tullföreningens ledamöter. Kongressens öfverläggningar komma nästa månad att fortsättas i Berlin; men Preussen har i flera cirkulärer och kungörelser uttryckt sitt bestämda beslut om upprätthållandet af sitt bittills följda bandelsfrihetssystem, på hvilket hela Tullföreningen Blifvit grundad. Lika litet vill man veta af någon d:fferenstull till våra handelsfartygs förmån; handelsflottan har också nedgått sistlidet år från 404,000 till 4102,000 läster. Under dessa omständigheter sprida sig rykten, som till och med väcka tvifvel om Tullföreningens bestånd. På en sådan olycka bör man väl icke tro; men alltför sannt är, att t20rien gäller hos oss mer än erfarenheten, och att en embetsmannastat, sådan som Preussen, nästan aldrig kan få ett nationelt handelssystem. PARAR