Aftonbladet – 13 maj 1846, sida 2

dag iör sadant andamal anvisade medel. (UD. AA: — Vi hafva redan för flera veckor sedar omnämnt en af förste landtmätaren i Malmöhus län, Falkman, enligt uppdrag af Regeringen, författad förteckning öfver bandlingar om Skåne, Halland och Blekinge samt Gottland, Bohus län och Jemtland, förvarade i Kongl. Danska Gebeimearkivet. Jemte denna förteckning, som är uppgjord med den förtjenstfullaste noggranbet och urskiljning, bar hr Falkman tillika til Kongl. Maj:t ingifvit en särskild berättelse angående de upplysningar han 2anträffat rörande de s. k. Halländska Kyrkohemmanen. Uti denna berättelse, den vi haft tillfälle att genomläsa, ådagalägger hr Falkman, bland annat, på, såsom det oss synes, särdeles goda skäl och grunder, att den s. k. Lunds Landebog, som på Danska Konungen Fredrik II:s den 44 Augusti 1369 derom utfärdade befallning upprättades, äger laga giltighet, enär intet annat rättesnöre finnes i den tidens bandlingar nämnd för presterskapets och kyrkornas inkomster, och denna bok städse åberopas uti flera citerade Kongl. Bref och donationsakter af 15835, 1626, 1633, 1650 m. fl. — allt under Danska tiden; varande i dessa handlingar alltid förbehållet presten och kyrkorna det s. k. landtgillet a! till dem anslagna s. k. Kirkehemman. Hvad åter angår egandeeller städselrätten till dessa hemman, ådagalägger br Falkman och styrker med upplysande exempel, att kronan måste hafva egt s. k. härlighet eller dominium (d. v s. eganderätt både till jorden och afkzstningen) äfven till andra hemman än dem, för hvilka : Landebogen finnes antecknadt att kronan egde dominium; varande uti de om dessa hemmar utfärdade bytesoch salubref alltid utmärkt, at landtgillet skulle åtfölja kyrkan, hvaraf den slut: sats skäligen bör dragas, att kyrkan icke egde rättighet till något annat, än denna skattelle. jordeboksränta. Omförmälde berättelse bar, vid föredragnin; i statsrådet, blifvit öfverlemnad till ecklesiastik departementet för att anmälas i sammanhan; med frågan om de s. k Halländska kyrkohem manen. (D. A.)