Aftonbladet – 12 maj 1846, sida 3

, IG UTI SUV VVS VeVUv ITU TLIDUTLE LOU Vr Lv DURE reda på Kart. Efter anvisning funno de honom på hemmanet Skog, klockan emellan 42 och 2 på I natten, liggande påklädd och sofvande uti sängen linne uti en stuga. stölden. Inast af Grönros med dennes blyskodda piska 4 T hvaraf följde ett större sår, derur blodet strömI made. ) Kart å låren och benen minst 4 slag, men han Efter det ljus blifvit påtändt, tillfrågade Grönros Kart, huruvida denne begått Koöart nekade. Då tillfogades honom geslag, deraf ett träffade Kart vid tinningen och Andrees tilldelade med en mindre käpp varnade Grönros, att ej slå Kart i hufvudet. Efter denna misshandcling vidgick Kart, att han begått stölden, och framtog äfven, på Grönros uppmaning, någon del af det stulna godset. Karts händer, hvarå Gröpros under uppträdet jemväl gifvit ett eller annat slag, blefvo derefter bundna bak på hans rygg, och sälunda afforslades han tidigt på morgonen till hemmanet Karta, der hesök gjordes hos ordningsmannen Anders Larsson i Lars Svensgården. Kart befanns då väl behäftad med såret vid tinningen, men syntes i öfrigt icke kraftlös eller medtagen, beklagade sig ej heller, utan förtärde af den mat och dryck, som här bjöds honom. Grönros, som visat sig serdeles angelägen att befordra Karts gripande, synnerligast för att derigenom afskudda sig sjelf all misstanke om delaktighet uti stölden, blef i Karta uppretad emot Kart och tilldelade honom 2 å 3 örfilar, slog omkuil honom på golfvet och sparkade honom. Vid denna misshandling uppgick åter Karts sår vid tinningen och blod började rinna derutur. Föratt förmå Kart stiga upp, tillfogade Anders Larsson honom med en jernstör en stöt å ryggen eller nedre delen af kroppen. Sedan Kart uppkommit uti åkdonet för att forslas till Fägred, der stölden var begången, blef han slagen af åtskilliga personer, dels med tömmarne dels med käppar. Före ankomsten till Fägred hade nyfikenheten! att skåda astortjufven Kart utlockat en talrik folkskara, som mötte vid Hudemdbro och derefter åtröljde fram till Fägred. Under vågen dit yttrade en person till Kart: cjag skall väb ge dig litet! stryko. Derpå skar han sig en ekekäpp och verk-i ställde sedan sin hotelse. j Genast efter framkomsten till Fägred, vid middagstiden den 9 November, lossades Karts ditintilis bakbundna händer, och han fördes till den l. bestulnes bränneri, för att utvisa huru stölden föröfvats; det han ock genast, med erkännande af sin brottslighet, gjorde. Omedelbart derefter blef han likväl af flere personer öfverfallen och tillfo-l gad en mängd hårda slag. En bland dem nyttjade härvid en tjurpisk och de öfrige käppar eller slagträd. aKäre gossar, bad hån härvid, stå ej ihjel mig. Karts krefter syntes nu märkbart försvagade. Han blef blek och nedsjönk, nära stt afsvimma; på ) marken. Johannes Andersson i Fägred, en bland dem som misshandlat Kart, slog då under utrop: jag tror att han dånar, ett ämbar vatten öfver den olycklige, så att hans kläder blefvo genom-. våta och vattnet inträngde inom dem. Kart inleddes härpå uti Anders Anderssons stuga, der Johannes Andersson tvenne serskilda gånger nedryckte honom i golfvet, samt under yttrande att han vore värd att ringa, vred om näsan på honom och trampade honom hårdt på fötterna. Nedtryckt på golfvet, öfverhopades? Kart åter med stryk. Under och efter denna misshandling syntes Kart alltmera usel och försvagad. Hans händer voro uppsvul:zna, piskade. Hans jemmerrop, som i början voro högljudda, : aftogo och han bönföll, att de kringstående måtte; sticka en knif uti honom och såmedelst göra slut! 1 1 6 E sårade och blåpå hans lif. Han uppmanades nu att aftvätta blodet, som, stelnedt, fastklibbats vid hans ansigte. En af hans plågare utförde honom till en närbelägen vattenränna och tvättade den arme mannen med en trasa. Derunder nedsjönk han på marken och yttrade: jag är snart tvättad.. Johannes Andersson hånade honom dervid och erbjöd honom ett rep af svinhår att torka sig med. Maktlös fördes han åter in i stugan och lade sig i spiseln. Hans tillstånd syntes ytterst jemmerligt och bek!agansvärdt. Ändock hade icke den olycklige rört sina bödlars bjertan. Tjurpiskan framtogs åter, och Sven Nilsson i Boatorp, som under tiden irkommit, tilldelade Kart dermed 4 hårda slag. Då en tillstädesvarande lumpsamlare, hvilken, såsom delaktig i Karts tillgrepp, äfven fått mycket stryk, på uppmaning slagit Kart, men icke tillräckligt väldsamt, ryckte Johannes Nilsson i Boatorp piskan ur lumpsamlarens hand och tilldelade Kart dermed 4 å 5 svåra slag. u Nu ver ändtligen misshandlingen slut. Kart er-! bjöds bränvin, men kunde deraf ej något förtära. I det usla tillstånd, hvari han sig befann, i genomvåta kläder, utfördes han under den kyliga aftonen, sattes på ett åkdon, deruti han ville lägga sig ned, men hvilket nekades honom, utan måste han hålla sig upprätt sittande. Sålunda blef han afforslad tiil Mollaryd till kronolänsmannen. Den olycklige afled likväl redan på vägen dit, kl. mellan 6—7 på aftonen. Sedan ransakningen angående denna ohyggliga händelse fullbordats och målet blifvit afdömdt vid underrätten, har Götha hofrätt, efter inhemtande af sundhe:skollegii utlåtande, dömt Grönros, att för dråpslaget mista lifvet. Fem af deöfrige, uti misshandlingen delaktige, äro dömda att, hvar för sig, plikta hel mansbot och undergå uppenbar kyrkoplikt; lika många äro dömda till hair mansbot och alt enskildt skriftas. Hofrättens utslag är understäldt Kongl. Maj:t. — Den 7 dennes försiggick, på det vid Qvarnbo tingsställe utsatte urtima ting, ransakning med de för fickstöld vid Eklundshof d. 4 Maj häktade och samma dag med ångbåt hit anlände personer, Ö-la: sterberg, Nilsson och Schortz, hvaraf de båda sist-!q pämnda på passagerarelistan och vid gripandet låb tit kalla sig, den förra Kempis och den sednare Söderström. Österberg tycktes hafva varit sällskaÖV Ö MM FA ff) mt a —Pr A Pp st a d (0 0 k d E d