Aftonbladet – 12 maj 1846, sida 1

Då -berr Spöstedt fann att här icke gafs någon undflykt, nedtog han dagboken frin en hylla, jemte bläck och penna och närmade sig den resande med darrande steg: Det är värdaste herrns rättighet att klaga, det är säkert, sade han (det är säkert, var nembligen herr Spöstedvs favorituttryck, eburu ingenting kunde vara mindre säkert, än hans ord och hans boning). Men att jag är alldeles oskyldig inför Gud. och mitt samvete, det är också säkert, och om min värdaste herre i alla fall skulle vila med klagomål skaffa en hederlig man schår kaner, så tager jag mig den friheten att i största ödmjukhet protestera efter : min värdaste herres pass, ty att detta är: min rättighet, det är säkert., . i Ja, det är er rättighet, det är säkert;; härmade den resande; men det förefaller mig rätt besynnerligt likväl, att en sådan kontrabandsskråpuk,. fom ni är, skall fråga. hederligt folk efter pass. Tag .imedlertid hit den gula läderportfölj, som jag vid mitt inträde i-denna mördarekula satte ifrån mig på ett bord derborta; i den finnes mitt pass bland mina andra pappera Herr Spöstedt gick; men efter något sökande, sade han: pottföllen finnes icke här. det är säkert.n ast mir Då skall du ansvara mig för den;,du gamle skälm! ropade den resande och for häftigt upp emot honom, :ljest skall Jag skaffa dig på pålen, som så linge väntat på sin högsta prydnad. Värdaste herrn behagar titu!era mig för Du, det är säkert, svarade herr Spöstedt, icke litet sårad; men en annan kan vara likaså god som en annan, det är säkert, och alla, sjelfva nådi landshöfdingen, kallir mig för herre, det är såkert; ty jag är född af bederliga föräldrar och jag har åtnjutit en vårdad execution, det är säkert. Hvad det anbelangar att komma på pålen, så pretenderar jag att min nya bror aktar sig sjelf, det är ....