Aftonbladet – 6 maj 1846, sida 3

RLANDADE ÄMNEN — ETT LITET PIDRAG TIEL SVENSKA ORDNARNES I HISTORIA. Om man jemnför 41766 års Hofkalender Joch 47935 års Rangrulla med innevarande års HofIkalender, erhåller man derigenom följande interessanta måttstock på förtjensternas öfverbandtagande — att döma efter ordens-utdelningarne: I Kommendörer af Svärdsorden (begge grederne) IYoro 4766, 19; 1795, 22; 4846, 48; riddare af ISvärdsorden (utom Norrmän och utländningar) 147935, 568; 1846, 780; (man bör härvid liksom i I det följande ihägkomma, att Sverge 4766 och 17935 ägde Finland och Pommern, och att det sista året var blott det femte efter ett treårigt blodigt krig). Kommendörer af Nordstjerneorden 1766,10;1846, 49; riddare af Nordstjerneorden och officiant:r 1766, 35; 4846, 262, och dertill kan läggas 239 riddare af Wasaorden, hvilken värdighet ej fanns till år 4766. (Ö. T.) — DiPLomAt-Porst. Den berömde engelska ministern Canning hede en särdeles smak för knittelvers, hvilken icke en gång öfvergaf honom under hans vigtigaste embetsbefattningar. Ungefär ett år innan han dog, tillkännagef han för engelska ministern i Haag sitt beslut att belägga holländska varor med högre tull, för att tvinga holländska ministern Falck till en billigare tulltariff. Den engelske gesandten var just på hofvet då han mottog en express från Canning, såsom det tydligen kunde synas, af serdeles vigt och mycket korrt. Den var skrifven med chiffer, men sir Charles hade icke klaven med sig, utan skyndade hals öfver hufvud bem, för att dechiffrera den, och fann då följande kuriösa statshandling, som likväl gaf honom fullkomlig upplysning om hvad han hade att rätta sig efter vid underhandlingarna: In matters of commerce the fault of the Dutch Is giving too little and asking to much; With equal advantage the French are content, Se well clap on Dutch bottoms a twenty per cent. Twenty per cent, Twenty per cent, Nous frapperons Falck with twenty per cent. — hvilket i öfversältning torde kunna återgifvas sålunda: I handelsväg detta är holländskt manår: Betala för litet, men fordra dess mer, Att fransman med litet är nöjd, det är kändt; Så ta vi af holländarn tjugu procent, Tjugu procent, Tjugu procent, Nous frapperons Falck med tjugu procent. — EN RYSK SKEPPSBESÄTTNING I VINTERQVARTER. Från Tromsö skrifves att det Tyska fartyget, lodjan S:t Nicolai, fördt af skepparen Diomed Gribanoff från Onega, som ankrade der i hamnen d. 20 November sistl. år, ligger nu på torra landet och så långt oppe i fjärden, att de stackars muskoviterna hafva svårt nog att få det flott. Detta folk har föröfrigt tillbragt vintren temligen komfortabelt; för en billig hyra hafva de fått bo på landbacken, lefvat af sin egen tarfliga skeppskost och emellanåt icke litet smörjt kråset med färsk fisk, som hels vintren verit att tillgå. På deras Prasnikter (he!gedagen) hafva de vanligen tagit sig ett godt rus, ty, då Petrus dricker mjölk, bålla dessa fromma . själar för sin moraliska pligt att dricka bränvin. ; Nu har hemlängtan likväl gripit dem och de ar-. beta hvarje dag på att bringa S:t Nicolai i sitt, element; och som lodjan vid mycket högt vatten : gått på grund, och ligger högre upp än floden ; vanligen når, hafva de från fartyget med mycket ij besvär gräft en graf ut till sundet; men då farty-1 get nedsjunker i leran allt efter som de gräfva li under det, blifver nog deras arbete fullkomligt fruktlöst. Då de göres uppmärksamma på att det l behöfves domkraft för att få ut lodjan, svara de: pfertyget är för tungt, måste gräfva under skippump,. Det bör tilläggas, att dessa ryssar med 8 sina vanliga attribuler, grofva, vida rockar, pels-!)h odrade yllemössor, en brokig utanskjorta, som d når till medjan och hänger utan på underkläderna, lh mellan rocken och kroppen, här vandra sorglösa, Ir fullkomligaste okunnighet om polska insurrektionen; de äro godmodiga naturens barn, som älska y in S:t Nicolai, sin Petrus och sitt bränvin, som lr åta hvar dag hafva sin egen omsorg, ja de äro sålf orglösa, att då de nu kunde hafva förtjent penId lingar genom fiskeri, sysselsatte de sig endast med ö tt gräfva under sitt skippum, till föga annanlk ytta, än förbindring af skörbjugg. — STORARTAD SPEKULATION. Rotsehild skall, nligt hvad en belgisk tidning herättar, stå i unerhandlingar, för att förskaffa sig ett tobaksmo-le opol tör Europa och serdeles för Frankrike. Hane ar redan för någon tid sedan skickat ett betyd-b gt antal agenter till Amerika, hvilka hafva i ppdrag att för flera är sluta ordentliga kontrak-d er om tobaksskördarne på de flesta ställen derd enna planta odlas. Omkring 30 millioner skola ara anslagna för detta ändamål. Köpmän, som m afva slutat leveranskontrakter med franska regeli ingen, skola vara bragte i ett stort bekymmer för yu votscbitds planer. JAGTPARTIER. Från Rom skrifves följande: sedan någon tid tillbaka finna våra modherrar ett öje i att anställa vildsvingjagter på romerska camagnan. För detta ändamäl förena sig 36 till 40 ch begsgna vanligen fjorton dagar till jagten samt 2 oa sig om aftnarne med spel och miltider, hvarid ädla viner flyta i strömmar, och hvaruti en H rängd sköna och behagfulla fruntimmer, dem man ta å skämt gifver namnet sfrumpstlickerskorn, del-5: aga. Polisen har likväl gjort ett inpass i dessa e! gtnöjen, genom en förordning att på dem förb! samtiden en andlig skall medfölja för att vaka öfog er jägarnes själar och hvarje morgon läsa messan, qe vilken jägarne äro skyldiga att afhöra. Äfvenla kola dessa andlige närvara och läsa böner vid af-na onmåltiderna, derifrån fruntimmer äro uteslutna. 5 e andlige skola innehafva hedersplatsen vid bor-)6 et. Dessa åtgärder äro så mycket mer besynner-!? ga, som de fleste resande, hyilka deltaga i dessa å öjen, äro engelsmän och tyskar, samt således af rotestantisk trosbekännelse.