Aftonbladet – 6 maj 1846, sida 2

I5edde rev:sorer horom meddeladt bevis, att de funInit hans redogörelse öfverensstämmande med bifoigade verifiketioner, prisfördelningen verkställd med samvetsgrann urskillning, och det hela vittnande om omtanka och god disposition, hvarigenom spannI målen blifvit debiterad undsättningstagarne till i mycket läga priser: omtaler en resa till Gottland i September månad förlidet år och flere misslyckade försök att upphandla spannmål: ytirar att orsaken I dertill, att de anordnade medlen icke åter insattes di banken mellan hvarje felslagen köpeafhandling, verit den, att, då en afhandling omintetgjordes, voro flera oafgjorda och andra i fråga, samt att beskaffenheten af dessa affärer oundgängligen kräfde mediens fria disposition; hvarjemte hr grefyen vid förklaringen fogat en redogörelse för de 18,744 rdr 335 sk. 4 rst, som, enligt landshöfdingecmbetets skrifvelse, skulle, då förra redogörelsen afgafs, vara hos honom innestående. Vid den till kg). kammarrätten ingifne redogörelsen har hr grefven bilsgt följande handlingar såsom verifikationer för här nedan utförde posters afföring i kredit, nemligen: En af Å. Påblman den 44 sistl. Februari afgifven räkning, hvaruti Påblman, som den 42 December från hr grefyen bekommit 3000 rdr, påförer hr grefven i afräkning å denna summa för 200 tunnor korn, 200 säckar, jemte kommissionsarfvode, tillsammans rdr . . . 4,658. 8. — Ett af E. J. Bergenschjöld d. 13 sstl. Februari uthändigadt qvitto å af honom d. 29 December till liqvid af frakt för spannmäl,som förväntades från Westergöthland, emottagne ......cc sect sa 300, — — Etwt med F. Akerhjelm d. 26 sistl. Januari afslutadt kontrakt, deruti denne, såsom betalning för 4301t:r utsädeskorn, qvitterat . ..... . 1,560, — — Ett ränteriqvittence af d. 42 Febr. å äterlevererade .. .. .. . . . . 7,800. — — Ett dito af d. 47 Febr. ä . . ... . 6,000. — — IL Ett dito af d. 27 Febr. å . ... . . 4,996. 27. 4. Summa rdr bko 48,744. 35. 4 I anledning af hr landsh. gr. Horns invändning, att, då undsättningsmedlen blifvit till honom anordnade, han uppburit dem i egenskap af enskild person, anser advokatfiskalsembetet sig i ödmjukhet böra erinra, att, enär det icke är enskilde personer uteslutande förbehållet, att erbålla anordningar på ränterierna, utan medel derifrån anordnas ömsom till enskilde, ömsom till embetsoch tjensternän, och de anordningar, hvarigenom hr grefven från Stockholms läns ränteri bekommit till länets innevånares behof anslagne undsättningsmedel, icke antyda någon rättighet för honom att, i egenskap af enskild man, dem uppbära, så lemnar den af hr grefven åberopade omständighet, att medlen blifvit till honom anordnade, icke stöd åt hans förmenande, att han uppburit dem i egenIskap af enskild person. Advokatfiskalsembetet medgifver dock att invändningen genom denna bevisning icke är så fullständigt vederlagd. Det är med positiva skäl vederläggningen bör fullkomnas. I Såsom sådane får advokatfiskalsembetet åberopa: att hr grefven var i utöfning af sitt embete de tider han begärde anordningar å medlen: att hans begäran att få lyfta dem icke ens framställdes skrifteligen, utan munteligen, och således mera närmar sig en befallning af landshöfdingen och jförmannen, än en enskild anhållan: och att anordningarne innehålla att medlen skulle till honom utbetalas emot redovisning, hvilket uttryck utmärker, att de blifvit anordnade tiil en statens embetseller tjensteman. Af desse trenne omständigheter anser advokatfiskalsembetet det vara klart, att en förevändning, det hr grefven för uppfyllande af åliggande embetspligter var i behof af medlen, legat till grund för hr grefyvens begäran att utbekomma dem, och för landshöfdingeembetets anordningar, samt att medlen följaktligen blifvit utanordnade till hr grefven i hans egenskap af landshöfding och afbonom i denna egenskap lyftade, till följd hvaraf advokatfiskalsembetet i ödmjukhet yrkar, att hr grefvens invändning må ogillas. : Under förutsättning att kongl. kammarrätten ogillar invändningen, upptager advokatfiskalsembetet till besvarande hvad förklaringen vidare innebåller. Hr grefven har, såsom ofvan är nämndåt, i förklaringen åberopat ett utaf de af undsättningskommitten utsedde revisorer honom meddeladt bevis, hvaruti de vitsorda, att redogörelsen öfverensstämmer med bifogade verifikationer, prisfördelningen blifvit verkställd med samvetsgrann urskillning, och det hala vittnar om omtanka och god disposition, hvarigenom spanmålen hade blifvit debiterad undsättningstagarne till mycket låga priser. I anledning af detta bevis tror advokatfiskalsembetet sig böra meddela den upplysning, att icke hr grefven, utan undsättningskommitteen verkställt prisördelningen, samt erinta, i fråga om hr grefvens omtanka och disposition, att, ehuru hr grefven has Kongl. Maj:t hade anmält behofvet af ett understöd, mångdubbelt öfverstigande de 86,666 rdr 32 sk., som Kongl. Maj:t anvisade, en betydlig del af denna summa ej blef använd till undsättnivg, och i fräga åter om priserne, alt, då nästan alla hr grevens upphandlingar skedde genom mäklareslut, blir det svårt att antaga att br grefven gjort uppköp för lindrigare priser än de allmänt gångbara. I afseende å hr grefyens anförande i förklaringen, att beskaffenheten af hr grefvens spanmålshandel fordrade medlens fria disposition, får advokatfiskalsembetet påminna, att de i hr grefvens redogörelse af den 9 December upptagne utbetalnirgar för spanmil grunda sig på auktionsinrop, mäklareslut och kontrakter, alla med bestämd betalningstid, och att hr grofven icke kunnat visa det han haft en enda utbetalning, hvars fördröjande en eller annan dag kunnat medföra ringaste menliga följd. Vidare anser advokaifiskalsembetet sig böra erinra, att hr grevens resa till Gottlind och de flere omförmäldte misslyckade försök att upphandla spanmål, haft afseende å uppköp afspanmål för år 4846, ett ändamål, hvartill de till br grefven anordnade