Aftonbladet – 4 maj 1846, sida 3

.Jföreslagna stadgandet derom, att nya stångjernsc härdar, under en viss tid, utom bergslag icke skulle få anläggss inom 2 mil-från förut privilegieradt stångjernsbruk. Att vid uppkommande frågor om nya stångjernsI verks anläggning noga afseende äfven hädanefter lfästes på ortens skogstillverknivgar, hvilka föreUträdesvis inom de malmrikare tackjernsbergslail gerne böra för hyttebrukets framtida underhål-I lande konserveras, anser kollegium vara och blifva utaf högsta vigt, ehvad föreskrifter om smidesråttens gagnande vid de redan befintliga jernbruken än kunna varda meddelade; och om Eders Kongl. Moj:t skulle, i enlighet med kollegii redan afgifne underdåniga tillstyrkande, i nåder frigifva den af I privilegier och författningar bundna kolhandeln, Iså anser kollegium en fri och obetingad anläggI ningsrätt af smiden deraf icke blifva någon följd, ,l emedan friheten att, utan band af gamla privile-I gier, afyttra eller köpa kol, icke kan skapa några nya koltillgångar, ehuru åtkomsten af hvarje orts köpekolsförråder derigenom skall underlättas och priserne derå måhända något jemna sig: de lokala undersökningarne angående skogsoch koltillgånIgarne, hvilka undersökningar ej komma att lägga lerund till några företrädesrättigheter i kolhandelsväg, skola äfven då blifva mindre invecklade och UIpå samma gång tillförlitligare, enär desamma, i stället att inskränka sig till vissa närmast belägna Iskogshemman och bruk, måste så inrättas, att de lemna en i alla delar fullständig öfversigt af hela den ifrågavarande ortens samfäldta skogar, den ; allmänna köpekolstillgången derinom samt de serskildta verkens olika behof deraf; och än mera, I det allmänt gängse kolpriset, jemfördt med andra Ttillgränsande orters, skall då vida bättre, och säkrare än hittills, angifva det relativa förhållandet J emellan verkliga tillgången på och förut varande I hehofvet af köpekol så väl inom som utom tackjernsbergslagerna. Utaf de flere skäl som nu blifvit af kollegium i lunderdånighet framhafde; och emedan kollegium, såsom här ofvan blifvit i underdånighet yttradt, hyser den fullkomliga öfvertygelsen, att svenska Jjerntillverkningens största fördel icke får sökas i pya anläggningar och en ökad årsproduktion, utan hufvudsakligen beror på handteringens jemna och orubbade gång, såsom jordbrukets förnämsta binäring; på framtida vården och bibehållandet af våra bergslagsskogar samt på bruksidkarnes egen ökade omtanka på förbättrandet af våra, kanske under sednare tiden till någon del i följd af en forcerad tillverkning i misskredit fallna, jernfabrikater; emedan de af Rikets Ständer sednast föreslagne stadganden deremot hufvudsakligen syfta deruppå, att, i uppenbar motsatts till de äldre författningarnes anda och riktning, hastigt och öfver all höfva föröka stångjernssmidet samt att dervid likasom på en gång framtvinga nya härdar och smiden i teckjernsbergslagerna; och emedan ändteligen alla sådana i näringarnes gång hastigt ingripande förändringar utiden ekonomiska lagstiftningen måste, serdeles då de, såsom här synes vara hände!sen, hvarken af något bebof påkallas eller eljest äro väl beräknade, verka menligt på sjelfva näringarnas utveckling samt i anseende till den osäkerhet i rättigheter som deraf föranledes störa trefnaden och den nödiga omtankan på förbättringar hos näringsidkearne sjelfve; tvekar kollegium ej heller att nu i underdånighet afstyrka antagandet) af Rikets Ständers underdåniga förslag till stadganden för stångjernssmidet, sådane som dessa vid sista riksdagen blifvit i skrifvelsen af den 2 Juni 1841 i underdånighet framställda. Vid sädant förhållande, och då kollegium redan år 4858 till Kongl. Majt ingifvit ett underdånigt förslag till förordning om stångjernssmidet, hvaraf en del stadganden blifvit genom Kongl. kungörelsen af den 26 Oktober sammal! år till efterrättelse promul!gerade, fastän med ett då gjordt tillägg i 4 angående en allmän smides-! tillökning vid de äldre verken, ehuru pröfningen! af den huvudsakliga frågan om vilkoren för härdfrihetsvinnande då af Kongl. Maj:t uppskjöts samt då vidare regleringen af stångjernsskatten, derom kollegium under den 2 December 1841 dess serskilta underdåniga yttrande afgifvit, i anledning af Rikets Ständers derom aflåtna skrifvelse, numera blifvit genom Kongl. kungörelsen af den 48 Februari 1843 sålunda uppgjord, att all hammarskatt endast med 4 procent af privilegierade årssmidet utgöres; så anser sig kolleg um vid detta :illfälle endast behöfva i underdänighet åberopa nyssberörda underdåniga förslag samt motiverne dertill, gentligen i hvad detsamma angår den så kallade härdfriheten, eller sättet och vilkoren för ett successivt införande af oinskränkt smidesrätt vid stångernshärderna samt manufakturtillverkningens nårmare reglering och frigifvande: varande samma örslag uppgjordt i öfverensstäömmelse med hufudgrunderna i Rikets Ständers år 48335 den 4 Februari i samma ämne saflåtna underdåniga krifvelse, och hvarigenom afsigten varit att uppnå amma mål, som det Ständerna sig äfven sednare sången föresatt, nemligen beviljandet af en friare midesoch jernförädlirgsrätt, eburu sådant, enigt kollegii underdåniga förslag, borde ske i en iss ordning samt på grund af förut ägande pri-Y! ilegier, och sålunda utan bergslagsinrältningens ipplösning, samt utan rubbning i de äldre brukensd agoch häfdvunna rättigheter till det köpsekols-S! ch tackjernsfång, som de behöfva och hvarom för8! attningarne kunna sögas hitintills bafva på förALA OL — 5 I AQ TI S pAR ARA TITTA and gifvit dem försäkran. (Stutet följer.) : m PRIVATBANKERNA. d Den af Aftonbladet idkeligen framhållna an-ä!