SES ant de, aflägsnat sig från skådeplatsen, från samtlige de på en riksdaler riksgäld klippta fåren. Imedlertid började skarorna att strömma hemåt. Lika flyttbara fält-lasaretter, öppnade omnibusarne sin vida, gästfria famn för dagens invalider. Återtåget skedde dock icke allestädes utan äfventyr. Liksom vid Fransosernas återtåg ur Ryssland, tecknades vägen här och hvar af qvarlemnade, och då de serskilda afdelningarne, på planen utanför Blå porten, mönstrade sina stridskrafter, befunnos de ej sällan fruktansvärdt förminskade genom desertioner. En herre, den der vandrat ut med sin tik Diane, en nära slägting till den berömde Surre, som han upptagit i eget barns ställe, hade förlorat denna sin myndliog i något af de vexlande hundkotterier, hvilka, hvar efter annan, egnat henne sin hyllning. Förgäfves lät han nu Djurgårdens echon mångfaldigt upprepa sina klagande rop af Diana, Diana! Ingen lystrade till namnet! Är du vid tårar, känslofulla läsarinna! så gråt, gråt den öfvergifnes osälla öde! De återmarscherande finns, till sin ytterliga förvåning, att Djurgårdsbron har hållit, nästan som genom ett underverk. Många hade redan beredt sig på en ny Berezina, såsom en lämplig fortsättning af reträttens alla svårigheter. Men ru är passagen fri och öppen och man tar saart fast fot vid Fredrikshof. Den, som skyndar sig, kan ännu hinna att öfvervara de Scener ur återfärden från Djurgården den 4 Maj 1846, hvilka teatern i dUnckerska huset, alltid i jemnbredd med sin tid, ger som sofvel ofvanpå det numera dagliga brödet af en maskerad.