bark ceh hasselknopp). Larochkefoucau!d har, i sina msximes,, yttrat: Manger est un besoin, mai; savoir manger est un art Huiu tröffsnde kunde icke den cirklade fransosens preciösa yitrande parodieras, om man räckte ett sundt, oblandadt bröd åt dessa olyckliga? De skulle säkert icke hysa en halfdragen anmmnz, att det kunde vara någon konst att äta då man har met. Se der ett af den stora verldens omödiga henne som aldrig klappar på fattigmans örr Imedlertid tändas ljusen i Vauxhallens gamla lokal. På denna fordna skådeplats för tewligen låga dansnöjen håller nu en Festino sitt intåg, under auspicier af herr Charles, Forcemont eller Forssberg. Femtonlunadra stearinljus ha, enligt sflischen, lofvat att inställa sig, men flera måtte sedermera ha förenat sig om en enda deputerad, ty samlingen är inskränkt till omtrent tredjedelen. Syperba ornamenter i göthisk stil, d. v. s. namnehiffer och v:pen jemte röda och hvita skynken, gömma väggarnas tapet-svagheter. De studerande hafva godhetsfullt lofvat, att med sina sköna sånger förhöja festens högtidlighet — märk väll det sublima ordet: högtidlighet — men se! de studerande höl!o ieke den gången hvad de lofvat, utan i deras ställe tjöt sällskapet, som de siuderande tjuta vallborgsmäss-aftonen, vid den stora polskan på torget. Hvar halftimme fram—X—— ) Med dylikt nödbröd ha, enligt vederbörande pastors intyg, ensamt inom Fliseryds socken af Kalmar län, 259 personer mist lifnära sig under 9 snart fyra tunga manader,