Aftonbladet – 4 maj 1846, sida 1

BLICK TILLBAKA. Första Maj! Svenska vårens och svenska menniskans föryngringsdag! Enda karnavalsdagen i svenska kalendern! Enda eftermiddag, då Stockholm har en Corso! Skördedag för landthushållarne på Blå porten, Casino och Franska värdshuset! Dag, då sjelfva Omnibusarne äro fulla, och hamnbusarne följa dem i spåren! Dag, då det regnar runstycken vid runstycksgrinden, och ,Fruarnay sätta population efter population på det torra! Dag, då le livre de zigzag skrifves af första bästa ben på första bästa gräsvall, utan att, som i Frankrike, ha en berömd penna att tacka för sin tillvarelsel Triumfdag för briljanta bipeder på två ben eller på fyra — jag menar till häst! Segerdag för allt, hvad fruntimmers-toiletter eger utmärkt, i löst och fast, i grundränta och subsidier! Huru mången, ung dam har icke redan tidigt gläntat på rullgardinen, för att se, om några moln skymde den närmaste framtidens himmel? Hur mången klassiskt bildad, ung man bar icke, redan i nattrocken, besvurit Jupiter Pluvius att afstå från alla onödiga utgjutelser? En fransysk författare har yttrat: Apres la verit il ny a rien de plus beau, que soleil). Första Maj förhåller det sig alldeles tvertom. Solen är då, mera än rågonsin, en nödvändighetsvara. Sanningen en fullkomlig bisak. Hvad ligger det för ondt i några konstlade leeaden, i några muntra griominer? Man måste ju se glad ut på första M-j! Hvad skada kan väl uppstå deraf, att man då med en viss stolthet kallar för sin en vagn, som man köpt på kredit och aldrig ärnar betala? Man måste ju lysa på första Maj. Middagen är öfverstånden. Man har lsgt försvarlig grund till den specifika märg i benen, ) Näst sanningen, finnes ingenting skönare än solenn,