Aftonbladet – 2 maj 1846, sida 1

nn detta; hr de Fiers likaså; Mån åfffrade pistolerna med löst krut; man utmätte afståndet; jag laddade pistolerna; jag: lät hr Bertrand ännu en gång försiå att en olycka skulle hända; jag föreslog, att man skulesladda med femdubbelt, på det att kulan skulle slå åt sidan; men hr Bertrand ville icke det; Man föreslog att dra lott om pistolerna; det ville icke jag. Jag räckte dem åt hr Dujarier, som emottog dem: --D8 biorde Han hr Beauvallon den artigheten att bedja välja plats; och han valde den ofördelaktigaste. Hr Dujarier sköt; hr de Boigneropade: genast: Sskjut då, hr Beauvallon, skjut då!s Det förlopp ungefär två minuter. Jag har inför Gud den öfvertygelsen, att han icke måttade på hr Dujarier. Skottet gick af; jag nalkades:herr Dujarier; läkaren sade mig, att såret ej var farligt; jag tillbjöd. min tjenst; dessa herrar sade: lägg ihop pistolerna och far! Hr Beauvallon utbrast, i detihan, gick förbi hr Dujarier:: min Gud! min Gud! ; Beauvallon frågade mig huru jag tyckte han uppfört.sig. Jag svarade, att::om jag någonsin skulle få en sådan affär, så skulle jag uppföra mig som han. Fr. Ni säger; att hr Bertrand velat ladda svagt? Sv. Fa; min herre. Det var af okunnighet i saken; men jag borde-ladda som han. Fr. Ni borde hafva varit envis. Sv.Det var försent. Krutet var ifylldt; han insatte kulan. i Fr. Hr Arthur Bertrand bar försäkrat, att då han införde sitt finger i pipan, hade han fått det svärtadt? Sv. Jag känner ej den omständigheten; dessutom hade j:g hos mig affyrat pistolerna. Fr. Hr Bertrand hade frågat er om Pistolerna varit försökta? Sv. Jag har ej kunskap härom; för öfrigt, hvaröre läto de duellen försiggå, om de hade sådana misstankar? Fr. (till den. anklagade). Hvad har ni att säga värom ? Sv. Ipgenting. Det är fullkomligen riktigt. Hr Berryer önskar, att vittnet närmare omtalar nötet om söndagen. Sv. Det skedde söndagsaftonen. Vi voro endast re, Er Finot kom med, men aflägsnade sig. Man