Aftonbladet – 29 april 1846, sida 1

JEN PTE PIMAN, JVTET SFFBOTTTEA Äskade upplysningar meddelas före Auktionen af un dertecknad, skriftligen eller mundtligen. Sköfde å Torj den 44 April 1846. J. J. WENNERBOM, Kronofogde. Anmälan till INSTITUT eller UPPFOSTRINGS-ANSTALT för ; Flickor. Band nytiiga anstalter inom hofvudstaden, egnade å det oppväxande slägtet, saknar man ännu en för sådang medelklassens Döttrar, som önska förvärfva skickiigte i rent husliga och ekonomiska yrken, cch bilda sig til dugliga hushålerskor, husmamseller eller ock husmödrar. Deraf kommer ock att man har lättare att få tio dugliga och pålitliga pigor, än en verkligen kuvnig och pälivig busbållerska. Säkert ska!l ett stort chorus FruarMatlmödrar instämma häruti, äfvensom i den önskan all härmed må varda annorlunda i framtiden. Ty mycket af hushållets, af familjens och i synnerhet af familjemodserns trefnad beror af denna hjelp inomhus, hvars embete är af mångfaldigt innehåll, och lika mycket af moralisk som af materiel art, ty hon står som en mellanlänk emellan husbondfolket och tjenstfolket, och kan i decna egenskap bemedia mycket godt, men också mycket ondt, allt som hon är och vill och lärt sig. Behofvet af denna klass personer är allmänt. Allmän är äfven klagan öfver dem. Och denna torde ej kunna afbjelpas, utom genom en bildnings-anstalt, enkom egnad för dem, som önska utbilda sig i denna riktning. Den torde äfven vara välkommea för en mängd obemedlade föräldrar, som se sig ur stånd atv för sina Döttrars framtid bereda de bättre vilkor, inom hvilka deras barndom förflutit, och som, medan för deras Söner verlden med tusende vägar för arbete och bergning står öprea, se för sina Döttrar blott en enda trång, smal väg, redan uppfylld af qvinnor som der trängas för bergning, qvinnor med bleka kinder, upphettade, försvagade ögon, af nattvak eller tårar, — vi mena synålens väg, vi tala om sömmerskorna. Det är bekant att deodligheten inom desna klass är större, än inom någoa annan i samhället. Vi beklaga ej de som dö, men ofta de som lefva. Huru bittert när man så gerna vill arbeta alt ej kunna få arbete! — är eo klagan mycket vanlig bland dessa. Ty blott en rioga del af dem, som trängas på denna väg, lyckas aft få tillräckligt arbete; många stå arbetslösa och dragas då af förtviflan och af hvarjehanda lockelser in på vägar, som äro afvägar från dygdens väg och hvilkas ändalykt är e!ände och vavära. Huru mårga föräldrar sjunka ej i grafven med en tröstlös blick på sina Döttrars framtid! Huru måoga unga menniskor, med friska arbetskrafter och goda anlag, gå ej förlorade för sig sjelfva och för menskligheten, genom samhällets klostersinne i afseende på qvinnans lif och utveckling. Annorluuda sku!le det blifva om en mera liberal anda inom samhället öppnade flera vägar för qvinliga anlag och förmågor til utveckling och arbete. Det har bebagat Gud att låta den oskönaste af lafvar, Askgrå lafven (Lichen cinereus, Lione) ianehålla den skönaste eld och Aurorafärg, att i den ringaste af buskväxter, Enbusken, nedlägga de mest välgörande helsogifvande krafter. Och denna bundna eld, denna helsogifvande kraft bar det blifvit menniskorna gifvet att lösgöra, att befria, sig till välsignelse. Och de ha gjort det med lafvarna, med buskarna, med de aldraringaste naturprodukter. Men anlagen, krafterna i menniskosjälar — — månne roan här ej föraltat och ännu förakt:r de små, de skenbart r.nga, de glanslösa?! Torde dock hända att i dessa en välgörande eld, en vä!signande kraft ligger förborgad, bunden, och som frigjord skulle gifva mången själ sin helsa, öfver mången enskilt krets låta uppgå en glad morgonrodnad. — Och månne ej på den husliga industriens och ekonomiens område ännu ouppbratna marker finnas, som i våra dagar mer än någonsin: skulle löna sig att uppbruka? Och som kunde gifva tusentals qvinnor medel till verksamhet och bergning, icke blott som tjenarianor utan äfven som Ssjelfständiga, geda och gagneliga medborgarinnor? Vi sakna ej!lefvande, glädjarde exempel härpå. Vare dock med denna yttre sjelständighet hur som helst, tiden är kommen då arbetels ära erkännes vara en ära för alla, dä hvar och en med sist pund, med sitt verktyg, vet sg kunna vara vår Herres tjenare eller tjenarinna. j Dotta gör alt arbetets högsta ära, arbetets förnämsta goda är icke det att lörskaffa bergaing, det är att gifva menniskan ekining för sig sjelf. Denna är grunden för all förtjenst. Det är besinnandet af ofvan skildrade förbålanden, som hos några per:oner i hufvudstaden väckt önskan att upprätta .en Läro-anstalt, uteslutande egaad att bilda unga flickor till skicklighet i husliga slöjder och yrkea, l såsom: spinna, väfva, sticka, sy kläder, laga mat, baka, brygga, färga, m. m. Enskilla sammanskott göra upprättandet af en sådan Anstalt möjlig. Ewt Frantimmer, med mångårig och lycklig erfarenbet af ungdoms handledning, kommer att förestå densamma, Dessutom anställes vid Iorättningen en Lärarinna och en Lärare, hyil kea sednare lemnoar undervisning i christendom, historia, geografi, skrifning, räkning, naturalbistoria med serskilt afseende på djurs och växters användande i dea huasliga ekonomien. Barnen emottagas från 8 till 45 års ålder. För hvart barn betalas årligen 400 Rdr—133 Rdr 16 fP banko, hvaremot barnet klädes, födes, vårdas och undervisas. Ringheten af denna summa torde bättre än alla ord utvisa, att icke blott erskit nytta, utan hufvudsakligen kärlek till en god, allmänt gagaelig sak, föran!eder företaget. Må detta i öfrigt så genom sitt syftemål, som genom sitt utförande, tala för sig sjelf till tänkande menniskovänner, 1 Läro-acstalten är ämsad att öppnas nästkommande höst i Oktober månad. Avmälningar af dem, som önska begagoa den, böra ske under loppt af sommaren. Närmare underrättelser öfver Planen m, m. lemnas uti Keyserska huset vid Röda bodarne, 4 tr. upp, iagången från Nya Kungsho!msbrogatan, samt hos Herr Magister BAGGE, i dess Bokbandel vid Stadssmedjegatan, der äfrea Antecknings-lista finnes; äfvezsom hos Stockholms Berrar Kyrkoherdar. LEDIGA TJENSTER: Tvänne Ambulatoriske Folsskollärare-sysslor äto inöm 60 dagar fr. den 4 dennes, att söka hos Skol-styre!sen på undertecknads adress. Wassbacken Undenäs d. 46 April 1846 A. SKÅRMAN, Prost och Kyrkoherde. De Bokhandels-Kommissionärer , och Bokbindare, som ännu icke till undertecknade inskickat kning och liqvid för 4844 och 1843 årens försäljning af Åldermannen M. Wirsells Konkursmassas BOKLAGER, behagade, så skyndsamt som möjligt och sednas inom medio af Maj, insända dylika uppgjorda i öfversla Ra TN rö